Annons
X
Annons
X
Scen
Recension

Jag ska bli nummer ett! Rapp biografi om hatad och älskad Isaac Grünewald

Marianne Goldmans nya pjäs är en rapp biografi över Isaac Grünewald men också en viktig påminnelse om svensk antisemitism.

Matilda Ragnerstam och Emil Ljungestig.
Matilda Ragnerstam och Emil Ljungestig. Foto: Matilda Rahm

Jag ska bli nummer ett!

Genre
Teater
Regi
Hans Marklund
Medverkande
Emil Ljungestig, Matilda Ragnerstam, Fredrik Meyer
Var
Klara soppteater
Text
Marianne Goldman

Scenografi: Annsofi Nyberg

Det är märkligt hur mycket hat konst och kultur kan generera. Hur ett nytt formspråk, ämnesval eller ett nytt sätt att behandla färger kan få vuxna män och kvinnor att förvandlas till rena fascister. Det som är etablerat, som sanning eller vana, ska till alla pris försvaras mot nya vindar och tankesätt.

Isaac Grünewald, 1889–1946, fick veta allt om detta. Han var fattigjuden från Södermalm som fick chansen att studera på Matisses målarakademi. Han blev en av dem som blev representant för den nya modernismen och blev rått slaktad av dåtida recensenter, som var utpräglat rasistiska. Det är djupt obehagligt att läsa.

Marianne Goldman har nu skrivit en timslång kortpjäs för Klara soppteatern om sin farmors bror Isaac. Det är en alldeles utmärkt introduktion till den svenska konsthistorien, en rapp biografi över Grünewald men också en viktig påminnelse om svensk antisemitism som den kom att uttrycka sig under tidigt 1900-tal.

Annons
X

Via en rad snabba skisser tecknas ett målarliv, kantat av energi, envishet och ett slags övermod som möjligen formas som en reaktion på hur samtiden kommenterar och behandlar Grünewald. Han ordnar utställningar, han ger aldrig upp. Han stöttar hustrun Sigrid Hjertén och bidrar till att hon går från textil till målarkonst. Samtidigt är han otrogen, alltid på språng – fylld av begär av att bli bekräftad. Goldman väjer inte för sveken, för personlighetsdrag som inte alltid är så positiva. Hon stryker dock under den enorma elden, modet.

Hans Marklund har skapat en iscensättning som just bygger på konsten som visuell möjlighet. Starka färger, projektioner av målningar på tomma dukar. Korta intensiva scener där Emil Ljungestig som Isaac får vara stark och outhärdligt introvert om vartannat. Han låter Sigrid fara till Paris och sitta ensam medan han lever dubbelliv så det står härliga till. Matilda Ragnerstam för sorgsna Sigrid sakta och behärskat mot Beckomberga och den psykiska ohälsa som ska leda till lobotomering och en tidig död.

Klara soppteater har under 28 år skapat pedagogisk lunchteater för en publik av teaterovana och konnässörer. Man har sänkt tröskeln till kultur- och soppkonsumtionen. Nu, alltså, ännu en gång.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Annons

    Matilda Ragnerstam och Emil Ljungestig.

    Foto: Matilda Rahm Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X