Annons
X
Annons
X

Ranstorp: Sveriges arbete mot terror ett ”svart hål”

Sveriges arbete mot terrorism och radikalisering har varit ett ”svart hål” säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan. I två program i SVT:s Agenda har ansvariga ministrar fått svara på hur IS-återvändare ska hanteras. Svaren är otillräckliga, menar experten.

– Efter intervjun med Alice Bah Kuhnke kände jag att nu räcker det. Vi har inte råd med detta när det gäller säkerheten i samhället, säger han.

Hotet mot Sverige
Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.
Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan. Foto: Victor Lundberg/Scanpix

Det är ord och inga visor från terrorexperten Magnus Ranstorp – när frågan om Sveriges arbete mot våldbejakande extremism och radikalisering klättrat på agendan de senaste dagarna.

– Nu har man börjat prata om att det är viktigt att jobba skarpt mot återvändare och mot radikala miljöer. Det är flera år för sent. Man har istället ägnat sig åt ett demokratiupphöjande arbete och ett slags missionerande. Men man har inte svarat på hur vi ska hantera exempelvis radikalisering på ett konkret sätt, säger Ranstorp till SvD.

Jämfört med länder som Danmark har Sverige legat på ”förskolenivå”, menar han.

Annons
X

Vad är du mest kritisk mot?

– Man har fått kommun, skola och socialtjänst att inse att detta är ett problem men sedan har man inte gett verktyg som gör att man faktiskt kan arbeta på ett effektivt sätt i dessa miljöer, säger han och menar att det saknas lokala handlingsplaner.

Ranstorp är kritisk till att man valde att direkt rikta sig till samtliga kommuner för att starta upp ett arbete mot extremsim, när man istället kunde ha börjat med att hitta en bra och fungerade metod i de mest berörda städerna – Göteborg, Malmö, Stockholm och Örebro.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Man åkte runt och checkade i kryss i boxar. Här har man förlorat massor av tid och man kan inte skylla på avsaknad på signaler, säger han.

    Efter intervjun med Alice Bah Kuhnke kände jag att nu räcker det. Vi har inte råd med detta när det gäller säkerheten i samhället

    Magnus Ranstorp trodde att väckarklockan skulle ringa när det visade sig att två svenskar var djupt involverade i två allvarliga terrordåd i Bryssel och Paris.

    – Detta är ett stort underbetyg. Alldeles nyligen har man förstått att det handlar om att balansera förebyggande arbete med skarpa insatser. Då menar jag exempelvis uppsökande verksamhet.

    Han tror att ett skäl till varför frågan om hanteringen av IS-återvändare fått nytt liv är den havererade intervjun i Agenda med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Hennes otydlighet har tvingat politiker och myndigheter att tydligare visa vad Sverige faktiskt gör i frågan och satt ljus på att mer åtgärder behövs.

    – Det har varit ett svart hål. Det har varit väldigt lite återrapportering om vad som faktiskt händer. Efter intervjun med Alice Bah Kuhnke kände jag att nu räcker det. Vi har inte råd med detta när det gäller säkerheten i samhället, säger Ranstorp.

    Vad tror du kan stärka det här arbetet?

    – Att exempelvis ha ett nationellt insatsteam som är experter på det här ämnet och vet hur man ska agera i olika situationer. Det skulle exempelvis kunna ligga hos Länsstyrelsen, ungefär som i deras arbete mot hedersrelaterat våld, säger Ranstorp.

    Annons

    Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

    Foto: Victor Lundberg/Scanpix Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X