Annons
X
Annons
X

Ranstorp: Akilovs väg till Stockholm väcker frågor

En svetsare och småbarnsfar i exil på en resa som omgärdas av uppgifter om extremism och diffusa projekt kopplade till militanta islamister. Bilden av Rakhmat Akilov tyder på ett rörigt liv – men än saknas många bitar i pusslet. En tidigare arbetskamrat SvD träffar i Moskva minns inga samtal med Akilov om religion eller politik.

(uppdaterad)
Terrordådet i Stockholm
Rakhmat Akilovs väg till Stockholm väcker frågor. Många pusselbitar saknas fortfarande.
Rakhmat Akilovs väg till Stockholm väcker frågor. Många pusselbitar saknas fortfarande. Foto: Lasse Allard och Tomas Oneborg

MOSKVA Långsamt läggs nu pusslet över Rakhmat Akilovs färd från Samarkand i Uzbekistan till förarhytten i den lastbil som lämnade fyra döda och många skadade efter sig i spåren på Drottninggatan i Stockholm.

Så här ser några fragment ut – uppgifter som tillfogats av den uzbekiska tjänsten vid Radio Free Europe/Radio Liberty (RFERL), som nyhetsbyrån TT haft kontakt med.

Akilov kommer från världsarvsstaden Samarkand där han arbetade som svetsare. Han var gift med en kvinna som uppges ha arbetat med handel med Turkiet. Tillsammans har de fyra barn.

Annons
X

Efter skilsmässan, omkring 2012, ska han ha flyttat från Uzbekistan till Turkiet dit uzbeker inte behöver visum. RFERL har undersökt Akilovs kontakter och menar att det var i Turkiet som han ska ha blivit radikaliserad.

Akilov var känd för att inte ens be i sitt hemland men i Turkiet fick han kontakt med militanta islamister. Han talade om att "våra bröder i Syrien gör det enda rätta, räddar liv på muslimska barn och kvinnor", enligt uppgifterna som TT tagit del av.

Kopplingarna till religiös extremism tycks följa med Akilov.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Han ska också ha försökt delta i striderna i Syrien tillsammans med terrorgruppen Islamiska staten, enligt släktingar och vänner i Samarkand.

    På onsdagen kom nya uppgifter om att Akilov efterlysts av Uzbekistan i februari misstänkt för brott förenade med religiös extremism. Detta enligt en källa inom det uzbekiska rättsväsendet till den ryska nyhetsbyrån Interfax.

    Ytterligare en bild av resan från Samarkand till Drottninggatan får vi på ett stökigt kafé i en förort till Moskva.

    En man som är vän med Akilov på ett ryskt socialt nätverk – och även på Facebook innan profilen släcktes ned – ska ha arbetat tillsammans med Akilov i perioder under 2006-2007, närmare bestämt på en fabrik som producerar betong i Moskva.

    Akilov bodde i en sovsal i anslutning till fabriken, säger mannen som säger att han under 6-8 månader arbetade med Akilov.

    – Jag drack te och åt middag med honom. Men jag vet inte när han kom till Ryssland, säger mannen, en tvåbarnsfar som har kört taxi i perioder.

    Enligt honom reste Akilov mellan Uzbekistan och Ryssland under den här perioden. Han säger också att han träffade Akilovs bror oftare än Rakhmat själv.

    Akilov sökte asyl i Sverige i november 2014, under ett annat namn. Den 15 juni 2016 avslogs hans asylansökan. Efter att Akilov nekats asyl i Sverige började han röra sig i kretsar med narkotika och kriminalitet. Han fick sociala problem, blev instabil och alltmer extremistisk, säger bekanta till honom till Sveriges Radio.

    För tio år sedan pratade Akilov varken om religion eller om politik, säger mannen i Moskva, som vill vara anonym, och pekar på sin hand.

    – Det finns spridda uppfattningar om människor, precis som de olika fingrarna på min hand.

    Han såg inga tecken på extremism under tiden de arbetade ihop, och säger att Akilov tog sig till Sverige för att arbeta, men känner inte till att han ska ha använt ett annat namn. De pratade sist under 2016.

    – Risken finns att uzbeker svartmålas. Det är ett stort minus. Människor som respekterar sig själva gör inte så här mot sina medmänniskor, säger mannen i Moskva.

    Men bilden av Akilov är alltjämt splittrad och väcker många frågor, tycker Magnus Ranstorp forskningschef vid Centrum för assymetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan i Stockholm. Inte minst är resan från Turkiet vidare till Sverige höljd i dunkel, tycker han.

    – Vad gjorde han i Turkiet? Vem träffade han i Turkiet och hur tog han sig till Sverige? Och exakt vad gjorde han i Uzbekistan? säger Ranstorp.

    Simon Bynert, pressekreterare vid Säpo, avböjer på onsdagen att kommentera Akilovs bakgrund med hänvisning till förundersökningssekretess.

    Annons

    Rakhmat Akilovs väg till Stockholm väcker frågor. Många pusselbitar saknas fortfarande.

    Foto: Lasse Allard och Tomas Oneborg Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X