Recension

RallybrudarRallyskröna utan fart

Under strecket
Publicerad
Annons

Det har gjorts ett antal listor under åren på vilka ingredienser som bör vara med för att göra en svensk publiksuccé. Filmen ska utspela sig i förfluten tid, gärna under 50- och 60-talen (Den bästa sommaren). Den ska äga rum i ett litet sömnigt samhälle (här kan vi räkna upp hur många titlar som helst från Änglagård till Fucking Åmål.) ­Huvudpersonen bör vara en utböling (Änglagård igen) ­eller en udda hemvändare (Såsom i himmelen, Masjävlar) som ställer invanda begrepp på ­huvudet. Filmen får gärna innehålla en tävling (Göta kanal-filmerna) med ett par riktiga ”underdogs” i huvudrollen (Offside där ett gärdsgårdslag tar sig till ­toppen). Göta kanal-producenten Göran Lindström har även producerat denna film.

Rallybrudar uppfyller så gott som alla kriterier. Den utspelar sig på 60-talet – det kryllar av tidsmarkörer som Pommac och Pucko, ivrigt cigarettrökande på kaféer och dansande i Folkets hus – i det sömniga Torsby. Dit kommer Ulla (Eva Röse), varifrån sägs aldrig, veterinär och bilist. Hon sticker in inseminationsröret i kossan med samma fermitet som hon sticker in slangen i bensintanken. Men hon vill alltså köra rally – fast hon är kvinna. Ack och ve bland gummorna och gubbarna i stugorna. Till slut får hon med sig den sjåpiga och Parisfixerade Birgitta (Marie Robertson) på färden som kartläserska.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons