Annons
X
Annons
X
Världen
Kommentar

Teresa Küchler: "Välkomna, välkomna tillbaka!"

Toppmötet i Bryssel handlade om Storbritanniens utträde ur EU – ”brexit”, och hur de andra länderna i unionen ska förhålla sig till brittiska krav inför framtiden. De verkar pendla mellan att vilja slå och smeka sin forne EU-broder.

EU:s framtid efter brexit
Europakommisionens ordförande Jean-Claude Juncker tillsammans med Storbritanniens avgående premiärminister David Cameron i Bryssel.
Europakommisionens ordförande Jean-Claude Juncker tillsammans med Storbritanniens avgående premiärminister David Cameron i Bryssel. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP

I onsdagens utgåva av tidningen Le Soir visar Belgiens kultförklarade, politiska satirtecknare Pierre Kroll en scen från EU-toppmötet i Bryssel, som avslutades på onsdagen.

Serveringspersonalen går runt mötesbordet med EU:s 28 stats- och regeringschefer, alltså Angela Merkel, David Cameron, François Hollande, Stefan Löfven och de andra, och frågar om de vill ha kaffe eller te.

”En kaffe till mig”, säger Cameron till en servitör, och Merkel vänder sig då blixtsnabbt om och säger till britten: ”Kaffet kostar 3 euro.”

Annons
X

Teckningen sammanfattar det budskap som flera premiärministrar och presidenter men framför allt EU-kommissionen och EU-parlamentet har upprepat sedan förra torsdagen, då en smal majoritet av röstberättigade britter röstade för att lämna EU: Nu är ni ute, från och med nu kostar kaffet och fikabrödet, nu har ni valt och får stå ert kast.

– Ett land som vill lämna familjen kan inte förvänta sig att därmed slippa alla plikter men fortfarande ha kvar alla rättigheter. Det måste finnas, och kommer att finnas, en kännbar skillnad mellan att vara med i den europeiska familjen och att inte vara det, sade Angela Merkel på natten mellan tisdag och onsdag i Bryssel.

Gömda bakom alla skarpa uttalanden om att britterna är antingen inne eller ute och inte någonstans mittemellan finns en genuin rädsla för hur brexit kommer att påverka andra länder.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    EU-institutionerna och många enskilda EU-länder, som alltså Tyskland, menar att det är uteslutet med ett ”EU à la carte”, där britterna som handelspartner, inte familjemedlem, kan välja de godaste rätterna på menyn – handeln, den inre marknaden, möjligheten att studera, leva och bo i andra EU-länder – samtidigt som de förvägrar andra EU-invånare samma rätt, och också vill undvika andra av unionens förpliktelser, som att den rike ska betala lite mer än den fattige.

    David Cameron, som troligtvis medverkade vid sitt allra sista EU-toppmöte eftersom han har meddelat att han avgår som premiärminister i oktober, hade inför träffen i Bryssel lovat sitt folk att uppmana de andra EU-ledarna att vara så ”konstruktiva” som möjligt när förhandlingarna om både Storbritanniens skilsmässovillkor och ett nytt handelsavtal ska sättas i gång. De andra var inte så medgörliga. I alla fall på ytan.

    För gömda bakom alla skarpa uttalanden om att britterna är antingen inne eller ute och inte någonstans mittemellan finns en genuin rädsla för hur brexit kommer att påverka andra länder. Storbritannien är inte en fattig kusin som man måste hjälpa på fötter, utan ett av de rikaste och internationellt mest inflytelserika länderna i EU.

    Många EU-länder är oroliga för att förlora viktig handel i och med britternas utträde. Spaniens ställföreträdande premiärminister Mariano Rajoy har till exempel i intervjuer i spanska medier försäkrat att han kommer att slåss för de tiotusentals spanjorer som under de senaste årens finanskris har flyttat till London för att jobba, men också för att alla de brittiska pensionärer som äger småhus på de spanska solkusterna ska kunna stanna, även utan EU-pass.

    De utländska pensionärerna bidrar till den ansträngda spanska ekonomin med sina bostadsköp, konsumtion och skatter.

    Konsekvenserna av brexit för till exempel Irland kan bli enorma. På bara en vecka utbyts tjänster och varor mellan de båda öarna för över 1 miljard euro. Storbritannien är till exempel utan jämförelse den enskilt största uppköparen av irländska jordbruksprodukter.

    Storbritannien är också ett av få EU-länder som stödjer Irlands rätt att ha kvar sin rekordlåga företagsskatt på 12,5 procent, som de andra säger är ohederligt låg och lockar internationella firmor bort från kontinenten. Ett stöd som irländarna värderar högt.

    – Irländarna kommer att ta på sig rollen som britternas utsända vid förhandlingsborden i Bryssel framöver, sade en diplomat på toppmötet som inte fick lov att tala i eget namn.

    Kanske sammanfattar kommentaren från den litauiska presidenten Dalia Grybauskaite bättre än den belgiske satirteckningen den verkliga stämningen bland EU-länderna i dag. På frågan om vad hon skulle säga om britterna till slut bestämmer sig för att stanna i EU i alla fall, så svarade litauiskan:

    – Välkomna, välkomna tillbaka!

    Annons

    Europakommisionens ordförande Jean-Claude Juncker tillsammans med Storbritanniens avgående premiärminister David Cameron i Bryssel.

    Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X