Annons

”Råden om kött och hälsa saknar stöd”

Foto: Tomas Oneborg

Min slutsats är att de aktuella råden om att man ska äta mindre kött för hälsans skull saknar stöd av det slag som är gängse inom medicinsk forskning, och därför inte är enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Det skriver professor Johan Frostegård i en slutreplik.

Under strecket
Publicerad
Foto: Bosse Johansson Bild 1 av 1

Företrädare för EAT-Lancetkommissionen och EAT-Lancetartikeln från februari 2019 (Johan Rockström är en huvudförfattare, och två medförfattare) samt representanter för Livsmedelsverket har svarat på min debattartikel från den 19 februari. Utgångspunkten för mig är att diskutera kött och hälsa, inte klimatfrågor eller annat.

Rockström och de andra EAT-Lancetförfattarna har väldiga ambitioner när det gäller kosten som ska ändras helt, även i Sverige. Man kallar detta för great food transformation – den stora kostförändringen – och aviserar en förändring av kosten på ett vis som aldrig tidigare skett. Starka påtryckningsmedel behövs, menar man men hur ska detta genomföras på tre decennier och hur ser påtryckningsmedlen ut? Somligt är bra, till exempel att man bör minska matsvinn, och nötter och grönsaker är nyttigt. Men den dramatiska slutsatsen är att vi bör dra ner på köttintaget till små mängder, eller sluta helt. Rockström och medförfattare skriver i sitt svar att det inte är så, men då undrar jag hur de ser på sin egen artikel som går tvärsemot vad de skriver i sin replik. I artikeln står nämligen uttryckligen (tabell 1) att en referenskost, en lämplig kost, bör innehålla i snitt 7 gram nötkött eller lamm per dag, samt 7 gram griskött – och man kan mycket väl avstå helt – 0 gram är lägre gränsen. Man kan sträcka sig till maximalt 14 gram dagligen av vardera.

Annons
Annons
Annons