Annons

Kritiska symtom lyfts fram i USA – inte i Sverige

Vårdpersonal i New York. Den amerikanska smittskyddsmyndighetens råd för sjuka skiljer sig från den svenska.
Vårdpersonal i New York. Den amerikanska smittskyddsmyndighetens råd för sjuka skiljer sig från den svenska. Foto: John Minchillo/AP

Feber, torrhosta och andnöd är viktiga symtom på covid-19 men i takt med att kunskapen om sjukdomen ökar har det blivit tydligt att den enkla beskrivningen inte täcker in alla smittade.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

De flesta känner till viktiga symtom på coronasmitta som feber, torrhosta och andnöd. Men informationen till allmänheten om symtom uppdateras stadigt och kan skilja sig mellan olika länder.

Så sent som den 20 mars ändrade Folkhälsomyndigheten informationen på sin hemsida så att även illamående nämndes.

Innan dess fick den som ringde sjukvårdsupplysningen beskedet att magbesvär inte var ett tecken på coronasmitta.

En genomgång SvD har gjort belyser att informationen om symtomen länge var ytterst sparsam på myndighetens hemsida.

Den 23 februari, då utbrottet i Wuhan redan pågått länge och den dag då många stockholmare packade sina skidtrunkar för att resa till alperna bedömdes risken för spridning av covid-19 i det svenska samhället, enligt hemsidan, som mycket låg.

Den 4 mars lyftes för första gången symtomen på covid-19 fram för allmänheten under en egen liten rubrik allra längst ned på en Q&A-sida. Där var informationen: ”De flesta får feber och hosta. De flesta blir inte allvarligt sjuka men ett antal fall av svårare symtom har rapporterats, liksom dödsfall.”

Annons
Annons

Den ganska undanskymda texten fanns kvar till den 12 mars, nästan två veckor efter att de flesta kommit hem från sportlovet. Då fick sjukdomssymtomen en egen huvudrubrik och även en del andra vanliga symtom som huvudvärk och värk i muskler och leder lyftes fram.

Skillnader i vilken information som förmedlas till allmänheten framträder även vid en internationell jämförelse. Den amerikanska smittskyddsmyndigheten Center for disease control and prevention, CDC, uppdaterade exempelvis sin information på hemsidan på kvällen den 12 mars.

Där är sedan dess ett av de viktigaste budskapen att se upp med vad man kallar ”emergency warning signs”, kritiska symtom där den sjuke uppmanas att söka vård omedelbart.

Till de kritiska symtomen nämns förutom andningssvårigheter även ihållande smärta eller tryck över bröstet, plötslig förvirring eller svårighet att vakna, blå läppar eller ansiktsfärg. Av dessa symtom nämns endast andnöd av den svenska Folkhälsomyndigheten.

Råden om att se upp med akuta symtom som förvirring och extrem trötthet där den sjuke är svår att väcka är tydligt kopplade till den ökade risk för sepsis – tidigare kallat blodförgiftning – som SvD rapporterat om. Men även till den ökade risk som konstaterats för personer med hjärt- och kärlsjukdomar.

I Sverige uppmanas man att vid akuta symtom ringa 112 men utan att ange vilka de akuta symptomen är.

Det är inga signaler som vi ser som första signaler utifrån vårt perspektiv.

Även inom Världshälsoorganisationen WHO har frågan om att en undergrupp av patienter med allvarliga former av covid-19 utvecklar det som kallas cytokinstorm eller septisk chock lyfts.

Annons
Annons

Det är ett tillstånd där kroppens immunförsvar överreagerar på en infektion eller sepsis vilket kan leda till organsvikt som ofta drabbar lungorna men även andra organ som hjärtat, hjärnan, lever och njurar.

Vid ett WHO-möte som hölls den 25 mars diskuterades därför hur olika läkemedel som dämpar immunförsvaret vid en septisk chock skulle kunna användas vid behandling av covid-19.

I samband med torsdagens pressträff frågade SvD Anders Tegnell, statsepidemiolog, varför Folkhälsomyndigheten valt att inte lyfta fram varningar som extrem trötthet och förvirring som alarmerande.

– Det är inga signaler som vi ser som första signaler utifrån vårt perspektiv. Det här är allvarliga signaler överhuvudtaget vid sjukdom, som man ska reagera på oberoende av covid-19 eller inte, säger Anders Tegnell.

Vad var orsaken till att Folkhälsomyndigheten la till illamående som symtom på hemsidan den 20 mars, och inte tidigare?

– Vi uppdaterar dem hela tiden. Vi går igenom den litteratur som finns hela tiden, tar bort och lägger till, och det kommer vi att fortsätta göra, säger Anders Tegnell.

I flera länder, däribland Storbritannien, ges olika råd till dem som bor i singelhushåll eller tillsammans med andra.

Alla får rådet att de kan stanna hemma i sju dagar utan att kontakta läkare om de har symtom som inte är allvarliga, som exempelvis hosta och feber, men inte andnöd.

Den som bor i singelhushåll och har sådana lite mildare symtom längre tid än en vecka bör enligt de brittiska råden ringa sjukvårdsupplysningen. Rådet till dem som bor tillsammans med andra är att de kan vänta ytterligare en vecka.

En bakgrund till det rådet är att den minoritet som utvecklar allvarliga symtom ofta gör det först under den andra sjukdomsveckan. Eftersom extrem trötthet och även förvirring tillhör de symtom som kan tillstöta akut finns det en risk att ensamboende då kanske inte klarar av att själva kontakta sjukvården.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons