Annons
X
Annons
X

”Narkotikapolitiken måste ha fokus på att rädda liv”

I Sverige dog 93 personer per miljon invånare en narkotika­relaterad död i fjol. EU-snittet var 17. Och trenden är uppåt­gående. Medan riksdag och regering sitter fast i gamla dogmer om nolltolerans och förbud så dör nära tre personer om dagen. Det skriver Nikoletta Jozsa (L) som uppmanar sitt parti att ändra inriktning i narkotikapolitiken.

Av SvD
Debatten om narkotika
Kommun- och landstingspolitiker runt om i landet har stor möjlighet att bryta utveck­lingen med ­lokala satsningar. Nu är det dags för fler kommunpolitiker att ­komma ut ur den ”narkotikapolitiska” garderoben för att rädda liv, skriver  Nikoletta Jozsa.
Kommun- och landstingspolitiker runt om i landet har stor möjlighet att bryta utveck­lingen med ­lokala satsningar. Nu är det dags för fler kommunpolitiker att ­komma ut ur den ”narkotikapolitiska” garderoben för att rädda liv, skriver Nikoletta Jozsa. Foto: Sara Johannessen/TT

DEBATT | NARKOTIKAPOLITIK

I dagarna diskuteras svensk narkotika­politik i olika sammanhang: den dags­aktuella boken ”Dogmer som dödar” har bidragit till debatten, Liberala ungdomsförbundet likaså. Till hösten har vi liberaler ett årsmöte där vi ska besluta vår politik för framtiden och jag har varit med att ta fram förslag för en ny, pragmatisk och livsnödvändig narkotikapolitik inför landsmötet. Jag hoppas att mitt parti och mötes­ombuden ­vågar rösta rätt, men till dess kan vi alla ta ett gemensamt ansvar.

Kommun- och landstingspolitiker runt om i landet har stor möjlighet att bryta utveck­lingen med ­lokala satsningar. Det är dags att fler kommunpolitiker kommer ut ur den ”narkotikapolitiska garderoben” för att rädda liv.

Skadereducering är ett samlingsbegrepp för lag, policy, program och praktik som syftar till att minska skador som uppkommer till följd av att använda narkotika. Principer för skademinimerande insatser är pragmatism, medmänsklighet och neutralitet. Skadereducering är ett komplement till narkotika­prevention, inte en ersättning. Många skadereducerande åtgärder kan beslutas på kommunal nivå och så länge insatserna inte bryter mot lagstiftningen kan kommuner införa många insatser utan att regering och riksdag har beslu­tat i frågan. I vissa delar av landet arbetar man redan utifrån vad som är bäst för individen, grundat på vetenskap, men skillnaderna är stora mellan landets kommuner och ­tyvärr drivs insatserna ofta i projektform ­under korta perioder. Bostadsort kan därmed avgöra om du överlever vintern eller om du löper större risk att drabbas av blodsmitta.

Annons
X

Många politiker håller med om att skade­reducering räddar liv men väljer att arbeta i det fördolda med att försöka införa en del av dessa insatser på grund av rädsla för utfrysning och sanktioner. Jag uppmanar nu er att ta steget ut ur garderoben. Att våga ta beslut på lokal nivå för att rädda liv. Vänta inte på att era kollegor på riksnivå förändras för förändringen börjar med oss. Låt kommunerna visa vägen. Låt kommunerna rädda liv.

Hur gör vi då? Allt som förändrar dagens stigmatiserande och restriktiva inställning till skadereducerande insatser är ett steg i rätt riktning.  Några exempel på kommunala skade­reducerande reformer som lokalpolitiker kan driva är:

• Öppenvård utan bistånd: I dag gör de ­flesta socialförvaltningar en utredning innan en brukare får stödinsatser. Detta innebär i praktiken en utredningstid på allt från två veckor till fyra månader innan hjälp kan erbju­das. För en människa som har ett problematiskt narkotikabruk så betyder den här väntetiden ofta att motivationen släcks och leder ofta till återfall. Ibland med dödlig utgång. Tolvstegsprogram, dagverksamhet, stödsamtal och andra serviceinsatser bör erbju­das från dag ett. Beroendevård utan före­gående biståndsbedömning bör vara ett arbetssätt i alla Sveriges kommuner. 

• Fortsatt stöd trots pågående bruk/återfall: Återfall är en del av sjukdomsbilden för människor med beroendeproblematik. Likaså ett pågående narkotikabruk. I dag möts man ofta av nolltolerans i kommunerna. Detta innebär att ett återfall resulterar i att du ”straffar ” ut dig och insatser som boende, syssel­sättning och behandling avslutas. Social­styrelsens statistik för narkotikarelaterad dödlighet visar även att det bland män som dör av en överdos är vanligt att tidigare ha vårdats för sitt narkotikabruk. Vilken annan sjukdom förväntas du vara helt frisk från för att få hjälp? Vid ingen annan, inte ens övriga beroendesjukdomar såsom spel-, sex- eller alkoholberoende krävs att du har slutat med ditt bruk innan hjälp erbjuds. Men när det gäller narkotika förväntas du inte bara uppvisa drog­frihet för att få hjälp – du stigmatiseras dessutom som kriminell.  

• Sprututbyte i varje kommun: Arbeta för att just er kommun/region ska få ett sprut­utbyte nu när lagen om sprututbyte ändrats och det kommunala vetot har fallit. Det ska inte bero på var du bor eller vilken kommun du är skriven i huruvida du kan få tillgång till rena sprutor eller inte. Sprututbytet minskar spridning av sjukdomar och smitta. Sprut­utbyte är även ofta första kontakt för dem som vill ta sig ur ett beroende.

• Bostad först-metoden i varje kommun: Att ha tak över huvudet är en mänsklig rättighet enligt FN. Hur ska en människa ­kunna foku­sera på att sluta med ett problematiskt narkotikabruk, söka arbete och förändra sitt liv om det finns risk att frysa ihjäl på natten? Börja i rätt ände, med det grundläggande och livsuppehållande: någonstans att sova, en dusch, mat och rena kläder. Att förvänta sig att människor som lever i hemlöshet och samtidigt har en beroendesjukdom ska sluta använda narkotika när det är –15 grader ute och man inte har någonstans att sova är naivt.

• Utbildning: Utbilda politiker, beslutsfattare, poliser med flera om de olika begreppen som förekommer i samband med narkotikapolitik. Är du själv tveksam? Se till att få en utbildning eller arrangera ett seminarium med olika beslutsfattare. Hur driver man ett sprutbyte? Hur funkar Naloxon? Vad är effektivt förebyggande arbete? Skillnaden mellan avkriminalisera och legalisera? Kunskap räddar liv och gör det lättare att leda förändringen! Vi behöver utbilda mer och beslutsfattare måste lita på ny forskning och evidens och mind­re på förlegade dogmer som bygger på moral.

Som jag skrev så ingår jag i gruppen som tar fram ett förslag till ny narkotikapolitik inom Liberalerna. På landsmötet hoppas jag mitt eget parti tar rätt beslut, ett beslut som räddar liv. Jag hoppas också på att andra partier i riksdagen rannsakar sig själva, sin inställning och tänker om. Men vi kommun- och landstingspolitiker kan inte vänta på att lagstiftaren vågar ta steget – vi måste ta steget själva och börja arbeta skadereducerande. 

Det är dags för oss lokalpolitiker att stå upp för människoliv. Att våga komma ut ur den ”narkotikapolitiska garderoben” och luta oss mot vetenskap. Så får vi hoppas att lagstiftaren kommer efter. Vi kommer troligtvis inte få ett samhälle helt utan narkotika, men vi kommer få ett samhälle med färre narkotikarelaterade dödsfall och sjukdomar.

Nikoletta Jozsa

aktuell som medförfattare till boken ”Dogmer som dödar. Vägval för svensk narkotikapolitik”

gruppledare för Liberalerna i Järfälla kommun, medlem i Liberalernas socialpolitiska för­nyelsegrupp, socionom och masterstudent i socialt arbete

Nikoletta Jozsa Foto: Privat
Annons

Kommun- och landstingspolitiker runt om i landet har stor möjlighet att bryta utveck­lingen med ­lokala satsningar. Nu är det dags för fler kommunpolitiker att ­komma ut ur den ”narkotikapolitiska” garderoben för att rädda liv, skriver Nikoletta Jozsa.

Foto: Sara Johannessen/TT Bild 1 av 2

Nikoletta Jozsa

Foto: Privat Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X