Annons
Recension

Fältstudier i ukrainskt sex Rå uppgörelse med Ukraina

Publicerad

Det börjar med en kvinna i ett sjavigt rum någonstans i USA. Sällskap? Ja, en flimrande tv-skärm, en halv burk sömnpiller och ett rakblad. Berättarjaget ber om ursäkt för den misslyckade inledningen. Självmordet får anstå. Hon har någonting att berätta.
Så börjar Oksana Zabuzjkos roman med den osannolika titeln Fältstudier i ukrainskt sex. Det skall sägas med en gång att den erbjuder omtumlande läsning. Huvudpersonen delar både namn och yrke med författaren. Textens titel är rubriken på ett föredrag som berättarjaget skall hålla för ännu en av de välvilliga men okunniga publiker som frekventerar uppläsningsaftnar på universitet runtom i Europa och USA.

Oksanas berättelse är inte uppbygglig, den är brutalt ärlig, rå och smutsig. Den handlar inte, som man kanske kunde förledas att tro, om porr eller trafficking. Den handlar om Oksana och Ukraina, om hur hennes älskade behandlar henne på samma sätt som
omvärlden behandlar hemlandet: som skit.
Termen fältstudier leder tankarna till antropologens eller etnografens närgångna men också distanserade studier av främmande kulturer eller vardagliga kulturella fenomen. Det är inte en så dum beskrivning av Zabuzjkos konstnärliga metod. Studieobjektet är berättarjaget själv, som för att åstadkomma den nödvändiga distansen till de mest privata och intima av känslor och tankar pendlar mellan att omtala sig själv som ”jag”, ”du” eller ”hon”.

Annons
Annons
Annons
Annons