Annons
X
Annons
X

RÅ dömer ut livstidsstraffet

Riksåklagaren Klas Bergenstrand vill avskaffa livstidsstraffet. I ett kritiskt brev till Justitiedepartementet skriver han att ett sådant straff inte hör hemma i en modern rättsstat.

Justitieminister Thomas Bodström håller med Riksåklagaren och vill i princip skrota livstidsstraffet.

– Men i dag går det inte, säger han. Vi måste hitta ett system för de som är psykiskt störda och uppenbart farliga för medborgarna. Dessa kan inte släppas ut, och hur dessa ska väljas ut är frågan.

Annons
X

Psykansvarskommittén har föreslagit en ny regel om samhällsskydd, vilken innebär att kvalificerade brottslingar som också är pyskiskt störda ska kunna hållas inlåsta på obestämd tid. Förslaget remissbehandlas nu och ska hanteras av justitiedepartementet under hösten.

Nu innebär ett livstidsstraff i normalfallet 18-20 års fängelse, men det är regeringen som beslutar om nåd. Detta ansvar vill Thomas Bodström flytta över till domstol.

– Domstolarna dömer och de bör också besluta om straffens längd, säger justitieministern.
Men även om livstidsstraffet försvinner för de flesta brott vill Thomas Bodström inte ha kortare straff. Maxtiden bör ligga kring dagens och han bedömer Norges maxstraff på 21 års fängelse som en rimlig nivå.
För brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och terrorism vill dock Thomas Bodström behålla livstidsstraffet.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Det vore också i linje med internationella domstolars praxis, säger han.

    Ett bra förslag av många skäl. Det är advokat Peter Althins kommentar till att justitieministern nu vill avskaffa livstidsstraffet.
    Framför allt är det bra, anser Althin, att man särskiljer den dömande och den verkställande makten. Nu är det domstolen som dömer och regeringen som tidsbestämmer straffet genom sin benådningsrätt.

    – Den dömde hamnar i politikernas våld. Det finns ju perioder när man benådar friskt och perioder när man inte benådar alls, det blir konjunkturberoende, säger Althin.

    Riksåklagarens brev, där han kritiserar livstidsstraffet, är ett remissvar till regeringens utredning där det står att det inte finns förutsättningar att ens överväga ett avskaffande av livstidsstraffet.

    – Hela begreppet livstidsstraff är egentligen felaktigt. Det är lagens tyngsta straff och det verkställs aldrig, säger riksåklagaren Klas Bergenstrand.

    Tillsammans med vice överåklagaren Jörgen Almblad riktar han i remissvaret skrap kritik mot utredningen.
    "Jag menar att detta är en brist, inte minst därför att det med fog kan ifrågasättas om ett livstidsstraff hör hemma i en modern rättsstat. Enligt min mening är det självklart att ett livstidsstraff som också betyder livstid inte bara på pappret utan också i praktiken inte gör det", skriver Jörgen Almblad som fått Klas Bergenstrands signatur bredvid.

    I remissvaret konstaterar de att hela straffsystemets trovärdighet kan påverkas när det yttersta straffet oftast inte ens är i närheten av vad det utger sig för att vara.

    – Det hade varit ett bra läge för att få igång en bred debatt kring det system vi har i dag. Med ändrade straffskalor och hur systemet skulle gestalta sig utan livstidsstraff, säger Jörgen Almblad som själv flera gånger yrkat livstids fängelse, bland annat mot Christer Pettersson.

    Personligen är de båda emot livstidsstraff. De anser att det måste finnas andra vägar. Regeringen ger dock inte möjlighet till att kommentera det.
    "Jag menar alltså att det är olyckligt att frågan om livstidsstraffets berättigande inte har kunnat analyseras förutsättningslöst och i ett bredare perspektiv av utredningen.", skriver Jörgen Almblad.

    Enligt utredningens förslag, som beställts av justitieminister Thomas Bodström, ska en ny instans tidsbestämma livstidsdomen efter ungefär tio år.
    Klas Bergenstrand och Jörgen Almblad anser att om livstidsstraffet ska vara kvar så ligger det ett betydande värde i livstidsstraffets karaktär av ett livsvarigt straff endast medger möjlighet att genom nåd bli frigiven från straffet.
    Enligt förslaget skall Stockholms tingsrätt tio år efter en livstidsdom göra en ny straffvärdebedömning.

    – Det fungerar alldeles utmärkt som det är i dag. Kompetensen för ett ge nåd finns hos regeringen och min privata åsikt är att vi inte behöver ändra på det, säger Klas Bergenstrand.
    Båda anser att det är fel att låta en underrätt göra en ny bedömning av ett straffvärde som varit föremål för bedömning och brott.

    I utredningen finns även ett förslag på att utvidga straffskalan för mord så att den omfattar till exempel fängelse i lägst tio år och högst sexton år eller på livstid.
    "Detta syns som en elegant lösning och jag menar att den förtjänar att ytterligare övervägas. Jag tror dock att utredningen har underskattat betydelsen av hur en sådan förändring skull kunna tänkas påverka straffskalor för andra brott", skriver Jörgen Almblad.
    Om en ordning med frigivningprövning vid sidan av regeringens nåd ska införas rekommenderar Almblad och Bergenstrand att den prövningen ska anförtros Kriminalvårdsnämnden.

    "Prövningen ska då främst inriktas på återfallsrisk och andra förhållanden som rör personliga förhållanden", skriver Almblad och Bergenstrand och konstaterar att det då inte finns någon anledning att en åklagare ska närvara.

    Internationellt sett har Bergenstrands förslag att avskaffa livstidsstraffet svagt eller inget stöd, menar Ove Bring, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet.

    – Folkrätten ger inget stöd för den uppfattningen och det finns inget i människorättreglerna som skulle döma ut livstidstraffet, säger Bring och fortsätter:

    – Visst är åsikten värd att fundera över. Men det är absolut ingen trend i den internationella rätten - i alla fall inte ännu.

    Norge avskaffade livstidstraffet för elva år sedan och det längsta tidsbestämda straffet är numera 21 års fängelse, konstaterar justitiedepartementets utredare i en internationell överblick. I Danmark, som nu har 17 livstidsdömda, ändrades lagen om frigivning för drygt ett år sedan och numera kan en livstidsdömd friges genom domstolsprövning. Tidigare gällde bara benådning. I Finland med 63 livstidsdömda kan frigivning bara ske genom benådning av presidenten.

    De svenska straffutredarna har även gjort jämförelser med länder som England, Wales, Tyskland och Nederländerna. Där är livstid lagens strängaste straff för bland annat mord, andra grova vålds- och narkotikabrott samt sexulabrott. I England kan en villkorlig frigivning beviljas i förtid men den dömde står under hela livet under prövotid.

    Fredrik Engström
    08-13 50 80
    Niklas Kierkegaard
    08-13 58 32
    Claes Reimegård
    08-13 54 26

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X