"Vår kultur är kvinnoföraktande"

Under strecket
Publicerad
Annons

Plötsligt en dag kräver din elvaåriga dotter att få göra hål i öronen, flera stycken utmed örats kant. Hon ratar sina vanliga jeans, utan måste skaffa lågt skurna, utsvängda byxor. Genast. Nu. Och trots att du sagt nej till stringtrosor, upptäcker du att det är precis vad hon går omkring i.
Du kan inte fatta att hon - som ju bara är ett barn - har en sådan kraft i sina krav. Hur kan utseendet ha blivit så viktigt för henne? Och vem talar om att det är plockade ögonbryn och fyra hål i ena örat som gäller?
Naturligtvis sköljs ditt barn över med samma bilder som du. Plutande munnar, glansiga läppar, pushade - STORA - bröst, djupa urringningar, halvöppna gylfar, höga klackar, slanka och rakade ben, små trosor, välformade skinkor. Hon tittar säkert på Robinson på teve och ser kvällstidningarnas löpsedlar om vem som har opererat brösten för att vara pumpad på stranden. På ICA står hon och sneglar på veckotidningarnas förstasidor.
Köper hon tjejtidningen Frida så får hon hjälp "I djungeln bland kådisar och p-stavar. Hitta skyddet som passar dig" och köper hon Veckorevyn får hon tips att sitta med ryggen mot väggen för att inte visa hela stjärtskåran eftersom jeansen är så lågt skurna.
Men att skylla utseendehysterin på teve, tidningar och andra medier är alltför enkelt, anser genusforskaren Hillevi Ganetz vid Linköpings universitet. Hon säger krasst:

– Vi har en kvinnoföraktande kultur, helt enkelt. Det är lätt att skylla på medierna, men det blir lite för förenklat att säga att det är mediernas och reklamens fel.
Kroppen har fått en väsentligt mycket mer framträdande roll i vår kultur. Tidigare visade kläderna vilken klass man hörde till. På 1700-talet fanns det till och med regler för vem som fick bära vilka kläder. Nu finns signalen under kläderna istället.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons