Annons
X
Annons
X

”Psykodynamisk terapi har påvisad sämre effekt”

Debattörernas invändningar stämmer inte. Vid en sammanvägd analys av studier med gruppterapi respektive individuell terapi har psykodynamisk terapi en påvisad sämre effekt, jämfört med andra terapiformer, skriver företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i en replik.

Socialstyrelsens riktlinjer för depression
Foto: Jonas Ekströmer/TT

REPLIK | DEPRESSION

Det är av stor vikt att personerna som ingår i gruppen har en bred kompetens och olika erfarenhet av enskilda åtgärder inom vården.

Björn Philips med flera riktar i en debattartikel (16/2) kritik mot Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Arbetet har följt en väl beprövad arbetsprocess och har involverat ett 60-tal experter under knappt tre års tid. I ett stort projekt med många personer involverade kommer det alltid att finnas olika uppfattningar om hur rekommendationer ska utformas.

Vid värdering av vetenskapliga studier är det stor skillnad på två till synes snarlika uttryck, ”ingen påvisad skillnad i effekt” respektive ”likvärdig effekt”. Debattörerna menar att psykodynamisk terapi, PDT, har ”likvärdig effekt” som kognitiv beteendeterapi, KBT, enligt kunskapsunderlaget. Det stämmer inte. Den sammanvägda analys som debattörerna refererar till visar att vid analys av studier med individuell terapi är det ”inte någon påvisad skillnad i effekt” mellan PDT och de andra terapiformerna. Vid en sammanvägd analys av studier med gruppterapi respektive individuell terapi har däremot PDT jämfört med andra terapiformer, bland annat KBT, en påvisad sämre effekt.

Annons
X

Socialstyrelsen arbetar efter ett strukturerat arbetssätt där många experter är inblandade i olika steg och där slutsatserna i kunskapsunderlaget harmoniseras av projektledningsgruppen som har ett ansvar för helhetsbedömningen. Prioritering av åtgärderna och utformning av rekommendationer görs av en annan expertgruppering, den så kallade prioriteringsgruppen, som består av cirka 25 personer med en bred expertis från hela vårdområdet för personer med depression och ångestsyndrom. Experter till prioriteringsgruppen nomineras av landsting och regioner. Det är av stor vikt att personerna som ingår i gruppen har en bred kompetens och olika erfarenhet av enskilda åtgärder inom vården. Socialstyrelsens uppfattning är att gruppen har haft en sådan sammansättning.

Remissversionen i sin helhet finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats och precis som vanligt vid arbetet med nationella riktlinjer genomförs en remissrunda. Fram till den 31 mars är alla välkomna att lämna synpunkter som kan bidra till att ytterligare höja kvaliteten. Parallellt jobbar Socialstyrelsen med uppdatering av kunskapsunderlagen utifrån nytillkomna studier. Under våren och försommaren behandlas och värderas inkomna remissvar och nya studier. Slutversionen publiceras under hösten 2017.

Cecilia Björkelund, seniorprofessor i allmänmedicin, Göteborgs universitet

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Mats Fredrikson, legitimerad psykolog, senior professor i klinisk psykologi, Uppsala universitet

    Tord Ivarsson, docent, associate professor, barn- och ungdomspsykiatri, Göteborgs universitet

    Lars von Knorring, psykiatriker, professor emeritus, Institutionen för neurovetenskap, psykiatri, Uppsala universitet

    Johan Lundberg, psykiatriker, docent, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

    Lise-Lotte Risö Bergerlind, psykiatriker, legitimerad psykoterapeut, chef regionalt kunskapscentrum för psykisk hälsa i Västra Götaland

    Ingela Skärsäter, professor, Högskolan i Halmstad

    Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef, Socialstyrelsen

    Samtliga företrädrare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

    Annons
    Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X