X
Annons
X
Recension

Brott, hemtjänst, straff, pengar, pensionärsmord Provokation som fascinerar starkt

En tunnelbanenedgång. Bankomat, digitala reklamskyltar med en evighetsslinga av varumärken och aktiebolag. En tröstlös bild av en genomkommersialiserad, kylig värld. Människor bär sportkläder med välkända logotyper, till och med på en lång päls sitter Nikemärket och ropar: du är vad du bär, du är summan av alla varumärken du förmått tillägna dig.

Mattias Andersson har skrivit "Brott, hemtjänst, straff, pengar, pensionärsmord" för Backstage på Stockholms stadsteater, en koncentrerad, starkt dystopisk samtidsskildring av en superkapitalism där allt enbart handlar om pengar och den livsstil man kan köpa för dem. Stycket är en parafras på Dostojevskijs "Brott och straff". Andersson tar en invandrarfamilj som representant för svensk nyfattigdom: en mamma med ständig värk som inte kan få behandling, sonen Rasool driver omkring utan jobb och dottern Leyla jobbar på hemtjänst och möter en 85-årig kvinna som verkar schizofren, ena stunden säger hon sig vara utblottad, den andra påstår hon sig vara rik och vill låna ut pengar mot pant.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X