Protesterna räddade skolan

Tindra och Jemina och är glada över att skolan inte ska läggas ner. Skylten användes under demonstrationerna för att få politikerna att ändra sig om skolan.
Tindra och Jemina och är glada över att skolan inte ska läggas ner. Skylten användes under demonstrationerna för att få politikerna att ändra sig om skolan. Foto: Adam Wrafter

Jeminas och Tindras skola var nyligen nära att läggas ner. Men när föräldrar och elever började protestera ändrade sig politikerna.

Under strecket
Publicerad

Jemina och Tindra protesterade mot att skolan skulle läggas ner.

Foto: Adam WrafterBild 1 av 2

I klassrummet har platserna skärmar för att eleverna ska kunna koncentrera sig bättre.

Foto: Adam WrafterBild 2 av 2

Jemina och Tindra protesterade mot att skolan skulle läggas ner.

Foto: Adam WrafterBild 1 av 1

Det är två lättade elever som SvD Junior möter på Helleborusskolan i Åkersberga norr om Stockholm. På Jeminas och Tindras skola går det 132 elever med olika funktionsvariationer. Tidigare i höstas fick de plötsligt reda på att skolan inte skulle få de extrapengar som krävs för att man ska kunna driva skolan. Om det hade blivit verklighet hade skolan fått stänga.

– Jag kände att om den här skolan stänger kommer jag inte lyckas, för det har jag inte gjort de år som jag har gått i vanlig skola, säger Tindra.

Föräldrar och elever på skolan blev upprörda och protesterade – även Tindra och Jemina.

Jemina och Tindra protesterade mot att skolan skulle läggas ner.
Jemina och Tindra protesterade mot att skolan skulle läggas ner. Foto: Adam Wrafter

Tindra skrev en text som spreds på sociala medier om varför Helleborusskolan var viktig för henne – och hon beskrev också hur det var för henne när hon gick i en vanlig skola:

I klassrummet har platserna skärmar för att eleverna ska kunna koncentrera sig bättre.

Foto: Adam WrafterBild 1 av 1

”Jag kände mig otillräcklig och värdelös. Varje morgon grät jag när jag skulle till skolan, jag grät för jag kände mig trög som inte klarade av de skoluppgifter som mina klasskamrater gjorde.”

Både Tindra och Jemina har diagnoser inom autismspektrumet. Där ingår bland annat autism och aspergers som kan göra att man till exempel blir rastlös, är känslig för intryck, har svårt att koncentrera sig och svårt med det sociala – alltså hur man umgås och pratar med andra. Många med dessa diagnoser har specialintressen som de blir väldigt duktiga på och de har ofta ett rikt ordförråd.

Politikerna i kommunen har i efterhand sagt att de inte förstod vad beslutet om mindre pengar skulle leda till. Efter att politikerna hört om föräldrarnas och elevernas oro ändrade de sitt beslut. Det kommer nu att finnas pengar så att skolan kan ha öppet vårterminen 2020.

– Det var jätteskönt att få veta detta. Nu behöver jag inte oroa mig för att gå tillbaka till en stor klass och inte klara skolan, säger Tindra.

Politikerna jobbar också på att hitta en lösning framåt för skolan.

I klassrummet har platserna skärmar för att eleverna ska kunna koncentrera sig bättre.
I klassrummet har platserna skärmar för att eleverna ska kunna koncentrera sig bättre. Foto: Adam Wrafter

Båda tjejerna har gått i vanliga skolor tidigare, vilket inte fungerade. De fick inte det stöd de behövde och klasserna var stökiga, något som är extra jobbigt om man har en diagnos där man är känslig för intryck.

På Helleborusskolan är det få elever och många lärare. Klassrummen är anpassade med skärmar mellan bänkarna och mindre rum där man kan sitta ensam.

– Innan jag började på den här skolan kunde jag inte läsa så bra, nu kan jag läsa och skriva jättebra. I min gamla skola lärde jag mig inte så mycket eftersom det var så mycket stök, säger Jemina.

Erbjudande - prova SvD Juniorjunior.prenservice.se
Annons
Annons
Annons
Annons