Annons

Professor: Vad hände med bildningsidealen?

Studenter i en korridor på Stockholms universitet.
Studenter i en korridor på Stockholms universitet. Foto: Anders Wiklund/TT

I ett samhällsklimat där kunskapsförakt och falska nyheter breder ut sig är förmåga till kritiskt tänkande viktigare än någonsin. Högre utbildning spelar en avgörande roll, skriver professor Pär Ågerfalk i en replik.

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 1

John Norell från Fria Moderata Studentförbundet skriver i en debattartikel att antagningen till svenska universitet och högskolor behöver minskas (SvD 10/12). Det må vara en korrekt slutsats, men analysen och de värderingar den grundas på är minst sagt tveksamma. Hela Norells argumentation bygger på att högre utbildning skall dimensioneras utifrån samhällets, eller kanske närmast näringslivets, behov av arbetskraft. Den individuella drivkraften reduceras till en rationell ekonomisk kalkyl av livsinkomst.

Naturligtvis fyller högre utbildning en viktig funktion, rent instrumentellt, i att skapa kompetenta medarbetare åt arbetslivets organisationer. Det så kallade nyttoidealet. Det som Norell helt missar är dock att högre utbildning också tjänar andra värden i samhället. Högre utbildning syftar även till, vilket görs tydligt i högskoleförordningen, att utveckla studenternas förmåga till kritiskt tänkande. I ett samhällsklimat där kunskapsförakt och falska nyheter breder ut sig i en aldrig tidigare skådad takt förefaller förmåga till kritiskt tänkande som viktigare än någonsin. Högre utbildning skall bidraga till personlighetsutveckling och utveckling av en inre förmåga och etisk kompass. Sådana insikter kan komma väl till pass för att utgöra en viktig del i vad vi kallar det demokratiska samtalet och att därmed också göra det möjligt att uppbära en demokrati. 

Annons
Annons
Annons