Professor: Många turkar känner sig förda bakom ljuset

Misstankarna mot Gülenrörelsen efter kuppförsöket har sänt chockvågor genom Turkiet. Framför allt har de skakat ­liberalt sinnade delar av befolkningen, däribland många som stött Gülen­rörelsen. Det skriver ­professor Elisabeth Özdalga.

Under strecket
Publicerad
Foto: Petros Giannakouris/AP

Fethullah Gülen, som anklagas för att ligga bakom kuppförsöket i Turkiet.

Foto: Chris Post/AP

Elisabeth Özdalga.

Foto: Privat
Annons

Den 4 augusti utfärdade en domstol i Istanbul en order om gripande för imamen Fethullah Gülen. Gülen, som nu på starka grunder är misstänkt för att ha legat bakom kupp­försöket i Turkiet den 15 juli, blev ett namn i religiösa kretsar under 1960-talet. Det var emellertid inte förrän på 1990-talet som han också började uppmärksammas internationellt. En fråga, som utländska observatörer på besök i Turkiet på den tiden ofta ställde var: ”Vem är då denne Fethullah Gülen?” Frågan antydde att man hade svårt att få grepp om denne predikant/ledare och hans ­rörelse.

Ett vanligt svar var att rörelsen var djupt engagerad i byggandet av skolor, framför allt på mellan­stadie- och gymnasienivå. Gülen uppmanade sina efterföljare att hellre bygga skolor än moskéer. Efter Sovjetunionens fall blev de Centralasiatiska republikerna ett tacksamt objekt för sådana etable­ringar. Här var det lättare att expandera än i det egna landet, eftersom den turkiska staten/militären vid denna tid fortfarande höll stramt i tyglarna, då det gällde religiösa gruppers aktiviteter. Utbild­ningen i dessa ”turkiska skolor” bedrevs på minst tre språk: engelska, turkiska och hemspråket, om det gällde skolor utanför Turkiet. De naturvetenskapliga ämnena betonades. Dessa utbildnings­satsningar spreds efterhand över hela jordklotet och i dag beräknas rörelsen ha etablerat upp emot 3 000 skolor.

Annons
Annons
Annons