Professor: Många turkar känner sig förda bakom ljuset
Fethullah Gülen, som anklagas för att ligga bakom kuppförsöket i Turkiet.
Elisabeth Özdalga.
Den 4 augusti utfärdade en domstol i Istanbul en order om gripande för imamen Fethullah Gülen. Gülen, som nu på starka grunder är misstänkt för att ha legat bakom kuppförsöket i Turkiet den 15 juli, blev ett namn i religiösa kretsar under 1960-talet. Det var emellertid inte förrän på 1990-talet som han också började uppmärksammas internationellt. En fråga, som utländska observatörer på besök i Turkiet på den tiden ofta ställde var: ”Vem är då denne Fethullah Gülen?” Frågan antydde att man hade svårt att få grepp om denne predikant/ledare och hans rörelse.
Ett vanligt svar var att rörelsen var djupt engagerad i byggandet av skolor, framför allt på mellanstadie- och gymnasienivå. Gülen uppmanade sina efterföljare att hellre bygga skolor än moskéer. Efter Sovjetunionens fall blev de Centralasiatiska republikerna ett tacksamt objekt för sådana etableringar. Här var det lättare att expandera än i det egna landet, eftersom den turkiska staten/militären vid denna tid fortfarande höll stramt i tyglarna, då det gällde religiösa gruppers aktiviteter. Utbildningen i dessa ”turkiska skolor” bedrevs på minst tre språk: engelska, turkiska och hemspråket, om det gällde skolor utanför Turkiet. De naturvetenskapliga ämnena betonades. Dessa utbildningssatsningar spreds efterhand över hela jordklotet och i dag beräknas rörelsen ha etablerat upp emot 3 000 skolor.