Annons
X
Annons
X

Professor dömer ut sjukskrivningar

För några år sedan hävdade Marcello Ferrada-Noli, professor i folkhälsovetenskap, att det inte fanns någon sans eller balans i debatten om utbrändhet och att diagnoserna var få. Nu kritiserar han uppfattningenatt stress i arbetslivet skulle göra folk sjuka.

- Om stressen ökar borde det påverka förekomsten av de typiska folksjukdomarna. Men de ökar inte. Alltså finns det inget vetenskapligt samband, säger han.
Många som är sjukskrivna på grund av stress borde arbeta. Dåligt kan de må av olika skäl. Men det har inte med sjukdom i klassisk bemärkelse att göra. Den salvan avlossar Marcello Ferrada-Noli, professor i folkhälsovetenskap.

– Jag vet att detta är känsligt. Men någon måste säga som det här, säger han, och kallar den nuvarande debatten för "kejsarens nya kläder".

Annons
X

För några år sedan kritiserade Marcello Ferrada-Noli diskussionen om utbrändhet. Det fanns ingen sans och balans i debatten, hävdade han.

– Alla talade om hur mycket utbrändheten ökade. Men det visade sig att antalet diagnoser var mycket få. Nu visar siffror från Riksförsäkringsverket att antalet diagnoser har minskat ytterligare, säger han.
Det visar att problemet är minimalt i förhållande till den uppmärksamhet det fått, anser han. Numera handlar debatten mer om att stress i arbetslivet gör folk sjuka. Det är en bild Marcello Ferrada-Noli vänder sig mot.

- När vi tittar på utvecklingen av folkhälsan finns det inget samband. Om stressen ökar borde det påverka förekomsten av de typiska folksjukdomarna. Men de ökar inte. Alltså finns det inget vetenskapligt samband, säger han.
Enligt forskningen finns det ett samband mellan negativ stress, psykisk ohälsa och problem i cirkulationsorganen. Men trenden i Sverige när det gäller cirkulationsorgan och dödlighet är att dödligheten minskar, argumenterar han.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Dödsfallen på grund av hjärtsjukdomar, akut hjärtinfrakt, astma har minskat. Samma sak gäller självmord, säger han.
    Mer forskning behövs på de diagnoser de sjukskrivna har, anser han.

    – Vi måste helt enkelt veta mer om detta. Idag vet vi mycket lite om sambanden, men i debatten blir sambanden tvärsäkra. Det är något som irriterar mig oerhört.
    Marcello Ferrada-Noli tror att många sjukskrivningar är direkt felaktiga. Han påstår inte att det beror på fusk, utan snarare på en värderingsförskjutning.

    - Patienter kommer till läkare och säger att de är för trötta för att arbeta. Läkarna ställer motfrågor, men hittar ingen diagnos som stämmer. Patienten vidhåller, och ibland ger läkaren upp och det blir en sjukskrivning på grund av psykiska skäl, säger han.
    Då vilar sjukskrivningen på grunder som inte är medicinskt verfierad, hävdar han. egentligen kanske tillståndet hos patienten är orsakat av en chef som inte fungerar eller ett samarbetsklimat som är dåligt.

    – Att då kalla det en stressrelaterad sjukdom är direkt felaktigt, säger han.
    När fokuseringen på stressen ökar, växer också andelen sjukskrivna med diffusa stressrelaterade diagnoser. En kulturell inlärningsprocess, kallar han det.

    – Tidigare var fibromyalgi en vanlig diagnos bland kvinnor och uppmärksammades. Den har minskat, medan andelen psykiska sjukdomar ökat.

    Att människor påverkas av samhällsdebatten visar också utvecklingen av antalet personer som fått diagnosen utbrändhet det senaste året. Diagnoserna har minskat. Andelen långtidssjukskrivna kvinnor som fått diagnosen har minskat från 3 till 2 procent och för män 2 till 1 procent

    – Det är en halvering när det gäller männen och en kraftig minskning när det gäller kvinnor. Jag har svårt att tänka mig att sjukdomsbilden förändrats så radikalt på kort tid. Det handlar om svängningar i debatten, diagnosen utbrändhet har ifrågasatts mer, säger han.

    Hur många sjukskrivningar som är felaktiga med hans egen definition vill han inte sia om.

    – Nej, det är just det som är problemet. Ingen vet, säger
    han.
    Utvecklingen av psykiska sjukdomar i förhållande till hur anställda uppfattar sin psykiska hälsa visar på motstridigheten, anser han.

    – Andelen som upplever sig stressade eller upplever psykisk påfrestning har minskat mellan år 2000 och 2001. Samtidigt har andelen psykiska diagnoser ökat bland lågtidssjukskrivna, konstaterar han.
    Om diagnoserna blir tydligare och forskningen kan följa utvecklingen, blir det också lättare för politiker och andra att fatta riktiga beslut om vilka åtgärder som är nödvändiga för att minska sjukfrånvaron, anser han.

    – Till min glädje har jag noterat att fler nu talar om att annat än arbetslivet kan framkalla stress. Det finns självklart ett helt spektra av orsaker.

    Personligen är han övertygad om att mycket av den höga sjukfrånvaron bland äldre kvinnor kan förklaras av dubbelarbete - lönearbete på jobbet och oavlönat arbete hemma.

    – De här kvinnorna har arbetat sedan 1970-talet. Att deras kroppar säger ifrån mer än männens är inte konstigt, med tanke på den dubbla
    belastning kvinnorna har, säger han.
    Allmänläkarnas roll är ytterligare något som bör ifrågasättas eller åtminstone undersökas, anser han. Sjukskrivningarna sker oftast av allmänläkare, men när det gäller psykiska diagnoser behövs specialistkunskap.

    Fördelningen av stressrelaterade besvär mellan arbetare och tjänstemän är ytterligare något som Marcello Ferrada-Noli vill uppmärksamma. Enligt hans bearbetningar av siffror från Statistiska centralbryån, är det främst kvinnliga högre tjänstemän som rapporterar stressrelaterade besvär. Andelen kvinnliga arbetare är mycket lägre.

    – Högutbildade kvinnor är överrepresenterade. Högutbildade har ett annat språk än mindre utbildade. Det kan innebära en annan möjlighet att uttrycka en mer nyanserad sjukdomsinsikt vid ett eventuellt läkarbesök, säger han.

    Anna Danielsson
    08-13 52 92

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X