Professor dömd för tjänstefel

Professor Christopher Gillberg och rektorn för Göteborgs universitet Gunnar Svedberg fälls båda för tjänstefel och döms till dagsböter för att de inte lämnat ut forskningsmaterial om damp. Däremot frias den tredje medåtalade styrelseordföranden Arne Wittlöf i den uppmärksammade rättegången om forskningsfusk i Göteborg.

Under strecket
Publicerad
Annons

I går passerade den mer än fem år gamla spektakulära forskarstriden med professorn och damppionjären Christopher Gillberg i centrum ännu ett viktigt vägskäl.
Göteborgs tingsrätt fällde sin dom efter den flera dagar långa rättegången i slutet av maj. Det är det första juridiska utslaget i denna för Sverige mycket ovanliga rättsprocess som följs med nyfiken spänning av hela Forskningssverige.
Domstolens beslut blev - kanske inte så oväntat - att Christopher Gillberg dömds hårdast av de tre åtalade, för tjänstefel till 50 dagsböter och villkorlig dom. Rektorn Gunnar Svedberg fällds även han för tjänstefel till 40 dagsböter men inte villkorlig dom. I hans fall var rätten dessutom inte enig. Två av de fem ledamöterna - chefsrådmannen Stefan Wikmark och en nämndeman - ansåg att rektorn enbart gjort sig skyldig till ringa tjänstefel, vilket inte är straffbart. Styrelseordföranden i Göteborgs universitet Arne Wittlöf friades helt.

I sina domskäl skriver tingsrätten att vad som ska bedömas i målet är vem eller
vilka som har ansvaret för att det aktuella materialet från dampstudien inte lämnats ut till de två Gillbergkritikerna, sociologen Eva Kärfve och barnläkaren Leif Elinder trots flera domar i kammarrätten.
Tingsrätten tar alltså inte ställning till om det var rätt eller fel att lämna ut handlingarna, den linje som främst drivits av Christopher Gillberg. Han har hela tiden konsekvent vägrat att lämna ut materialet främst med hänvisning till att han lovat skydda deltagarnas sekretess. Enligt honom är kammarrättsdomarna felaktiga.
Domstolen säger nu att sekretessfrågan helt saknar betydelse i målet och att ansvaret att lämna ut materialet uppkom redan i februari 2002 i samband med första kammarrättsdomen. Detta skedde inte och efter två års förhalning i maj 2004 förstörde Gillbergs medarbetare till sist de 22 hyllmetrarna forskningspapper.
Tingsrätten anser att Gillberg handlat uppsåtligt och inte bara trotsat domstol utan också vägrat följa arbetsgivarens direktiv.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons