Annons

Professor: Carlgren - en olämplig miljöminister

För att visa handlingskraft hakar miljöminister Andreas Carlgren på varje nytt ”larm” som dyker upp, hur absurt detta nu än må vara. Nu senast vad gäller förekomsten av bisfenol A i kassakvitton. Det skriver Robert Nilsson, professor i toxikologi.

Publicerad

Bisfenol A är lätt nedbrytbart i miljön, och påståenden att substansen skulle framkalla hormonbetingade störningar vid låga doser hos däggdjur har inte kunnat bekräftas vid ett flertal undersökningar. Dessa har bl.a. utvisat att bisfenol A är en utomordentligt svag östrogen, cirka 100 000 gånger svagare än östradiol, den standard som används vid uppskattning av östrogen potens, och cirka 500 000 gånger svagare än östrogenet etinylöstradiol som förekommer i p-piller.

Frånvaron av hormonpåverkan vid låga doser har nyligen bekräftats genom en studie som publicerades i marsutgåvan av den välrenommerade tidskriften Toxicological Sciences, och som genomförts av Reproductive Toxicology Branch, National Health and Environmental Effects Research Laboratory vid US Environmental Protection Agency. Denna institution har resurser inom området som lär överträffa vad de flesta andra laboratorier kan prestera. Inte ens vid doser som är 4 000 gånger högre än den högsta exponering som kan bli aktuell för befolkningen i gemen, kunde några effekter påvisas.

Till skillnad från diverse tidigare rapporter, vilka påståtts utvisa låg-dos påverkan, har denna studie genomförts i enlighet med de strikta internationellt vedertagna riktlinjer som utfärdats av OECD och Food and Drug Administration i USA. Den kände forskaren Richard Sharpe vid enheten för humanreproduktion vid Medicinska Forskningsrådet, Queen's Medical Research Institute, betecknar resultaten från denna studie som ”..ovedersägliga, robusta samt baserade på en giltig och rationell veteskaplig grund”. De epidemiologiska undersökningar som rapporterat diverse negativa effekter på människa är behäftade med sådana fel (konkurrerande orsaker, m.m.), att inga slutsatser kan dras därav.

Annons

** Även om bisfenol A skulle ha en östrogen potens som närmar sig östradiolens - vilket ju långt ifrån är fallet - kan upptaget via huden från kassakvitton aldrig vara av en sådan storleksordning att exponeringen har någon som helst betydelse. Dosis sola facit venenum. Ledsamt nog befinner sig Carlgren samt många andra av våra beslutsfattare på medeltidens nivå före Paracelsus (1453-1541) när det gäller kunskaper i läran om gifter. Om nu Carlgren till den grad oroar sig för hormonpåverkande ämnen, borde han på grundval av Livsmedelsverkets information förbjuda lakrits. Detta godis innehåller nämligen glycyrrhizinsyra, en substans som är snarlikt hormonet cortison, och som hämmar cortisonets omvandling i kroppen till cortisol. Bortsett från läkemedel är lakrits en av de ytterst få produkter som påvisats ge en påtaglig ”hormonstörande” inverkan hos människa. Livsmedelsverket skriver: ”Om man äter mycket lakrits under en längre tid kan det ge skadliga effekter. Till exempel kan saltbalansen i kroppen rubbas, man kan få ödem – en onormal ansamling av vätska i kroppen – högt blodtryck, viktökning, hjärtproblem och huvudvärk”.**

Jämförelsen med bisfenol A i nappar är givetvis absurd. Är det någon som tänker äta upp sina kassakvitton? En ganska tvivelaktig dansk studie rörande neurologiska beteendeförändringar som tillskrivits bisfenol A tycks ligga till grund för en utvärdering av den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa). Det bör därvid påpekas, att efter en analys av mer än 40 publicerade undersökningar genomförd av en amerikansk expertpanel för utvärdering av risker från bisfenol A vad avser neurologiska och beteendestörningar, fann man att tillgängliga evidens för negativ påverkan var otillräckliga (“inadequate”). Man bör dock tillägga, att det givetvis finns ett berättigat önskemål att förekomst av onödiga tillsatser i denna typ av produkter för spädbarn bör undvikas.

En av miljödepartementets huvuduppgifter är att bevara den biologiska mångfalden, vilket givetvis även inbegriper skydd av våra rovdjur. För några år sedan ifrågasatte dåvarande EU-kommissionären Margot Wallström den utökade jakten på lodjur i Sverige. Nu får den svenska regeringen åter stå till svars inför EUs Miljödirektorat för brott mot EU:s bindande Art- och Habitatdirektiv artikel 12 och 16. Enligt artikel 12 är det förbjudet att fånga, döda eller störa arter listade i bilaga IV av detta direktiv, vilket bl.a. innefattar björn, lodjur och varg. Carlgrens departement har totalt misslyckats att förklara hur det kan komma sig att betydligt mer tättbefolkade länder som Italien, Grekland och Rumänien – även inom områden med betydande fåravel – anser sig kunna härbärgera en betydligt större vargpopulation än de ynka 210 individerna inom Sverige, vilket enligt kompetent expertis inte garanterar en livskraftig population.

1986 beslutade regeringen att avskilja miljöfrågorna från jordbruksdepartementet och inrätta ett nytt miljö- och energidepartement (numera miljödepartementet). I vissa avseenden kom emellertid denna reform att fjärma verksamheten från den verklighet vi lever i. Att chefen för ett regeringsdepartement inte nödvändigtvis behöver ha djupare sakkunskaper inom det ansvarsområde han eller hon har att förvalta, måste av olika skäl accepteras. Däremot är det viktigt, att departementschefen stödjer sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Miljöminister Andreas Carlgren är ett avskräckande exempel på motsatsen, där detta statsråd dessutom nonchalerar viktiga delar av departementets huvuduppgifter.

ROBERT NILSSON

Professor i toxikologi

Koordinator för flera forskningsprojekt i EU

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons