Annons

”Privata skulder hotar att sänka ekonomin”

Finansinspektionens general­direktör Erik Thedéen vid en presskonferens den 13 november 2017 då inspektionen föreslog skärpta amorteringskrav.  Att de svenska hushållen är hårt skuldtyngda innebär stora risker,  skriver Anders Palmér.
Finansinspektionens general­direktör Erik Thedéen vid en presskonferens den 13 november 2017 då inspektionen föreslog skärpta amorteringskrav. Att de svenska hushållen är hårt skuldtyngda innebär stora risker, skriver Anders Palmér. Foto: Henrik Montgomery/TT

Den svenska ekonomin är inne i en skuldobalans som kan skapa betydande framtida problem. Hushållens skulder uppgår till cirka 4000 miljarder kronor. En del av skuldbördan behöver flyttas över från privat till offentlig sektor. Det skriver Anders Palmér, tidigare prognoschef på finansdepartementet och chefstrateg på Första AP-fonden.

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 1

Den svenska ekonomin har upplevt en lång högkonjunktur, men internationella och inhemska signaler tyder på att en konjunkturnedgång snart kan inträffa. Vilka ekonomiska politiska medel finns tillgängliga för att minska återverkningarna av dessa förmodade sämre tider? Vad kan penningpolitiken göra? Vad kan finanspolitiken göra? Vilket handlingsutrymme finns? Vilka restriktioner och målkonflikter föreligger?

De svenska hushållen är hårt skuldtyngda. År 2017 uppgick skulderna till cirka 4000 miljarder kronor, vilket motsvarade cirka 90 procent av BNP och drygt 185 procent av de disponibla inkomsterna. På grund av de låga räntorna har ändå inte denna börda känts särskilt tung. Endast en mindre del av inkomsterna har man behövt sätta av för att klara av räntebetalningarna. Dessutom har hushållen stora tillgångar i främst sina bostäder, som dessutom successivt ökat i värde. Denna gynnsamma situation har medfört att hushållen fortsatt att öka sin upplåning, om än i något avtagande takt.

Annons
Annons
Annons