Prisad bild av Sverige efter kriget

Årets Cliopristagare | Finns det något nytt att berätta om nazismen och andra världskriget? Absolut, menar historikern Johan Östling. I Nazismens sensmoral frilägger han hur den nazistiska erfarenheten formade Sverige. Idag tar han emot Cliopriset.

Uppdaterad
Publicerad
OLA TORKELSSON, TT
Foto: OLA TORKELSSON, TT
Annons

När Johan Östling som ung student i slutet av 90-talet förstod att molekylärbiologi inte var hans bästa gren, hoppade han av studierna och åkte till Tyskland för att bättra på sin gymnasietyska. Där, i svallvågorna efter kalla krigets slut, kom han i kontakt med debatten om andra världskriget, nazismen och Förintelsen.

– Jag hamnade mitt i de hetlevrade diskussionerna. De handlade mycket om minnets och krigets återkomst och det blev uppenbart för mig att efterkrigstiden var ett historiskt tillstånd, inte bara ett ”nu” som bara fortsatte efter 1945, säger han när vi möts på Historiska institutionen i Lund.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons