Annons

Margaretha Rossholm Lagerlöf:Prins Margareta en maktfaktor i franska hovet

På 1500-talet ansågs kvinnan onödig. Men Margareta, syster till Frans I, var unik för sin tid. Hon hade prinstitel och utgjorde en maktfaktor när hon verkade för protestantismen – tvärtemot sin kungabroder.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

De kallades treenigheten: en son, en dotter och en mor. Sonen Frans blev kung av Frankrike 1515, som Frans I. Dottern Margareta blev hertiginna av Alençon och även drottning över det lilla kungariket Navarra nära gränsen mot Spanien, vid Pyrenéerna. Modern, Louise av Savoyen, inriktade alla sina krafter och planer mot barnen. Frans tränades för sin eventuella roll som kung trots att deras familj var en sidogren av huset Valois, och Margareta, två år äldre än brodern, uppfostrades till att skydda honom, att alltid sätta hans intressen före sig sina egna. En kvinna kunde inte bli krönt och regerande monark i Frankrike. Men Louise var regent under de perioder då hennes son Frans bedrev sina fruktlösa krig i Italien.

De tre befann sig i en väv av ömsesidighet. Kvinnorna måste underblåsa, stödja, sköta om och hjälpa till för att sonen/brodern skulle växa i styrka. Ju starkare han var, desto mer möjligheter fick kvinnorna. De behövde honom för sin egen makt och han behövde dem för att nå ut genom och helst kontrollera alla de nätverk och kontakter de representerade och de hierarkier de upprätthöll vid det franska renässanshovet.

Annons
Annons
Annons