X
Annons
X

Ulf Eriksson: Prickskyttets filosofiska mening

Historiskt har västerländska filosofer visat konsten att sikta ett svalt intresse. Men den spanske fenomenologen Agustín Serrano de Haro råder bot på bristen med en subtil liten bok som gör siktkonstnären till en tänkvärd emblemfigur för vår kreativa perception.

Publicerad

Man skulle kunna skriva en kortfattad uppmärksamhetens historia ut­ifrån de bägge begreppen fullträff och uppenbarelse: å ena sidan satsningen på att träffa ett mål, å den andra väntan på en tydlig vision. Både målsökandet och justeringen av synskärpan äventyras av felbarhet (missen) och begränsning (sinnenas registervidd, perspektivet). Det intressanta är att de här njugga villkoren kan ses som kreativa resurser för oss snarare än underskott.

Det finns en mänsklig verksamhet som alla har erfarenhet av och där fullträffens och uppenbarelsens problem möts. Jag kallar denna verksamhet siktkonst, utifrån den spanske fenomenologen
Agustín Serrano de Haros nya studie La precisión del cuerpo. Análisis filosófico de la puntería (Kroppens precision. Filosofisk analys av siktkonsten, Editorial Trotta, 101 s). Serrano de Haro lade år 1991 fram sin doktorsavhandling i transcendental fenomenologi och ontologi vid Universidad Complutense i Madrid och har sedan dess publicerat sig flitigt inom det fenomenologiska och existensfilosofiska fältet. I likhet med exempelvis hans landsman Reyes Mate, och i förlängningen av modernitetskritiken hos tänkare som Edmund Husserl (vilken han översatt) och Hannah Arendt, har Serrano ägnat sig åt förståelsen av de totalitära tänkesätten och deras kulmination Förintelsen.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X