Annons

Fler ska testas för covid-19: ”Finns inga ursäkter”

Harriet Wallberg, testkoordinator, socialminister Lena Hallengren (S) och Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.
Harriet Wallberg, testkoordinator, socialminister Lena Hallengren (S) och Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Allt fler med symtom och personer i annan samhällsviktig verksamhet, än vården och omsorgen, ska nu testas.

– En av de stora utmaningarna nu är att fortsätta bygga ut testningen, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Under strecket
Publicerad

Socialminister Lena Hallengren har flertalet gånger sagt att testtakten ute i regionerna måste öka.

Målet har varit att man i mitten av maj skulle uppnå 100 000 tester i veckan.

– En av de stora utmaningarna nu är att fortsätta bygga ut testningen. Det bidrar till att rädda liv och stärka vården och omsorgen, samt andra samhällsviktiga verksamheter, säger Hallengren under pressträffen på tisdagen.

Förra veckan testades 32 700 personer.

– Vi har fortfarande en stor utmaning i att nå målet, säger Hallengren.

Ytterligare åtgärder ska nu vidtas för att utöka testningen ännu mer.

– I prioritetsgrupp ett ingår även patienter med symtom som söker till vårdcentral eller annan öppen mottagning. Fler patienter med symtom ska alltså kunna testas för covid-19, säger Hallengren.

Hallengren berättar också att regeringen kommer att stå för kostnaderna av prioritetsgrupp tre, alltså anställda inom andra samhällsviktiga yrken, än vården och omsorgen.

Tidigare i maj utsågs Harriet Wallberg, professor i fysiologi, till testkoordinator i uppdraget att utöka testningen och öka takten.

Annons
Annons

Utifrån bland annat samtal med regioner och besök på testlabb har Wallberg identifierat flaskhalsar.

– Det första som slog mig var att alla med medicinsk indikation, som överensstämmer med covid-19, ska kunna testas.

Wallberg har också identifierat att testningen inom äldreomsorgen måste öka.

– Det gäller att systematisera det testandet eftersom vi har en så stor del av riskgrupperna i boendena.

Egenprovtagning är vägen framåt, berättar Wallberg.

– Om vi ska bygga ett hållbart och långsiktigt system handlar det om att man faktiskt ska kunna ta det här testet själv. Då behöver vi inte sjukhuspersonal och vi sparar på skyddsutrustning.

Men det finns fortfarande flaskhalsar.

– Det handlar framförallt om det digitala, att kunna koppla upp sig mot journaler och liknande, och om transportsystem, säger Wallberg.

Karin Tegmark Wisell, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten, uppmanar till fortsatt uthållighet och att vara noga med att följa rekommendationerna från myndigheten.

– Vi är fortsatt i en pandemi, och vi är inte förbi den. I det här skedet är det viktigt att trycka på att man ska vara hemma om är det minsta sjuk. Det innebär att det blir ont om personal i vissa sammanhang, men det gäller att inte tröttna.

Målet på 100 000 tester i veckan är föränderligt, och beror på hur sjukligheten ser ut i samhället, säger hon.

– Ju mer sjuklighet desto större skäl till att testa, säger Tegmark Wisell, men tillägger att bedömningen på vad som är nödvändigt just nu ligger på 100 000 i veckan.

Att allt fler med symtom ska testas, innebär inte att alla som söker till vårdcentral eller annan öppen mottagningen kommer att testas.

– Det handlar om när läkare bedömer det relevant ur en medicinsk indikation för handläggning av patienten . Det är inte så att alla som har minsta symtom ska söka upp sin läkare, säger Tegmark Wisell.

För mer än en månad sedan kommunicerades att det skulle byggas upp en särskild struktur för prioritetsgrupp tre. Hallengren får frågan varför det inte hänt något sedan dess.

– Det är klart det har varit ett hårt arbete med att bygga IVA-kapacitet och att styra om vårdkapacitet, men det finns egentligen inga tillräckligt bra svar för att vi fortsätter ligga på den här nivån. Utan nu måste kapaciteten upp, säger Hallengren.

Harriet Wallberg tillägger att det för några veckor sedan inte fanns kapacitet nog för det, och att det funnits en osäkerhet kring vilka som ska ingå och vem som ska finansiera testningen.

– Det är det som har gjort att man inte kommit igång i full skala. Nu finns de svaren, så nu finns det inga ursäkter, säger hon.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons