De gröna entreprenörerna
Satsningen presenteras av:
Danske bank

Prästens uppfinning gör smutsigt stål grönare

Till höger en regenerator från Kockums och till vänster en regenerator som Gunnar och Swedish Stirling vidareutvecklat.
Till höger en regenerator från Kockums och till vänster en regenerator som Gunnar och Swedish Stirling vidareutvecklat. Foto: Björn Larsson Rosvall

Med nästan bortglömd teknik har en svensk idé minskat utsläppen av växthusgaser i Sydafrika med nästan 90 000 ton per år. De kommande åren ska Göteborgsföretaget Swedish Stirling göra några av världens största klimatbovar snäppet grönare.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Gunnar Larsson, vd på Swedish Stirling.

Gunnar Larsson, vd på Swedish Stirling.

Foto: Björn Larsson Rosvall
Principen bakom idén är enkel: Rökgaserna från stålverkets masugnar leds till en stirlingmotor där värmen omvandlas till elektricitet, som i sin tur kan ersätta en del av den el som driver masugnen.

Principen bakom idén är enkel: Rökgaserna från stålverkets masugnar leds till en stirlingmotor där värmen omvandlas till elektricitet, som i sin tur kan ersätta en del av den el som driver masugnen.

Foto: Björn Larsson Rosvall
Stirlingmotorn visade sig vara ganska värdelös i fordon men Gunnar Larsson såg att tekniken skulle kunna användas för att omvandla värme till el.

Stirlingmotorn visade sig vara ganska värdelös i fordon men Gunnar Larsson såg att tekniken skulle kunna användas för att omvandla värme till el.

Foto: Björn Larsson Rosvall

Stålproduktion är inte precis miljövänligt. Enligt beräkningar från konsultföretaget Mckinsey står industrin för runt 8 procent av CO2-utsläppen i världen. Och det är precis därför som de svenska projekten Hybrit och H2 Green Steel investerar mångmiljardbelopp på fossilfria stålverk.

Det lilla Göteborgsföretaget Swedish Stirling har valt en helt annan väg. De har utvecklat en teknik som inte tar bort utsläppen helt, men som å andra sidan fungerar redan nu.

Principen är enkel. Rökgaserna från stålverkets masugnar leds till en stirlingmotor (se faktaruta) där värmen omvandlas till elektricitet, som i sin tur kan ersätta en del av den el som driver masugnen.

Den första kunden är sydafrikanska Glencore. Eftersom majoriteten av all el i landet kommer från kolkraft betyder det en omedelbar minskning av landets CO2-utsläpp.

Enligt Swedish Stirling ska besparingen hos Glencore bli 87 500 ton CO2 per år. Om och när alla de 240 enheter som företaget hoppas sälja de kommande åren är i drift ska det minska utsläppen med 840 000 ton. Det är lika mycket som kommer från uppvärmningen av alla bostäder och lokaler i Sverige under ett år.

Annons
Annons
Gunnar Larsson, vd på Swedish Stirling.

Gunnar Larsson, vd på Swedish Stirling.

Foto: Björn Larsson Rosvall
Principen bakom idén är enkel: Rökgaserna från stålverkets masugnar leds till en stirlingmotor där värmen omvandlas till elektricitet, som i sin tur kan ersätta en del av den el som driver masugnen.

Principen bakom idén är enkel: Rökgaserna från stålverkets masugnar leds till en stirlingmotor där värmen omvandlas till elektricitet, som i sin tur kan ersätta en del av den el som driver masugnen.

Foto: Björn Larsson Rosvall
Gunnar Larsson, vd på Swedish Stirling. Foto: Björn Larsson Rosvall

Grundaren Gunnar Larsson kom på idén när han på 00-talet var vd för ubåtstillverkaren Kockums, ett av få företag i världen som använder stirlingtekniken. Motorn, som uppfanns av en skotsk präst för 200 år sedan har visat sig fungera väl i ubåtar, men inte i så många andra sammanhang.

Varför ta en teknik de allra flesta har ratat?

– Stirlingmotorn är ganska värdelös i fordon eftersom det är svårt att snabbt justera effekten. Men jag såg att tekniken skulle kunna användas i energisektorn för att omvandla värme till el, berättar Gunnar Larsson.

Som för många andra entreprenörer har vägen från idé till kommersiellt gångbar produkt varit allt annat än spikrak.

Han startade bolaget 2008, precis när finanskrisen slog till med full kraft.

– Det var inte den bästa tajmingen. Krisen gjorde det otroligt svårt att resa kapital, berättar han.

När han väl samlat kapitalet kom nästa utmaning. Från början var ambitionen att använda stirlingmotorerna för solenergi.

– Vi skulle koncentrera solstrålar och sedan omvandla värmen till elektricitet, berättar Gunnar Larsson.

Principen bakom idén är enkel: Rökgaserna från stålverkets masugnar leds till en stirlingmotor där värmen omvandlas till elektricitet, som i sin tur kan ersätta en del av den el som driver masugnen. Foto: Björn Larsson Rosvall
Annons
Annons
Stirlingmotorn visade sig vara ganska värdelös i fordon men Gunnar Larsson såg att tekniken skulle kunna användas för att omvandla värme till el.

Stirlingmotorn visade sig vara ganska värdelös i fordon men Gunnar Larsson såg att tekniken skulle kunna användas för att omvandla värme till el.

Foto: Björn Larsson Rosvall

Den här gången var det ett hot österifrån som höll på att rasera drömmen. Ungefär samtidigt som Ripasso, som bolaget hette då, utvecklade sin teknik började kinesiska tillverkare att översvämma världsmarknaden med billiga solceller.

Räddningen kom från oväntat håll.

– 2015 talade jag på en konferens om solenergi. Efter talet kom en företrädare för ett stålverk fram till mig och frågade om man inte skulle kunna använda värmen från masugnar i stället för från solen för att producera elektricitet.

Gunnar Larsson funderade en stund. Han kom ganska snabbt fram till att det kunde man absolut.

Det lade grunden till det som i dag är Swedish Stirling.

Men ni hjälper en industri som fortfarande släpper ut enorma mängder koldioxid. Är det inte bättre att satsa på helt fossilfri produktion, som H2GS och Hybrit?

– Problemet är att de jobbar med en teknik som ännu inte finns och som vi faktiskt inte vet om den någonsin kommer att fungera. Vår teknik finns i dag.

Okej, ni löser kanske ett problem i dag. Men om Hybrit lyckas kommer ni att vara obsoleta då?

– Absolut inte. Det finns en massa andra värmekällor där man kan använda vår teknik för att generera elektricitet.

Stirlingmotorn visade sig vara ganska värdelös i fordon men Gunnar Larsson såg att tekniken skulle kunna användas för att omvandla värme till el. Foto: Björn Larsson Rosvall

Men Gunnar Larsson erkänner att det har varit en utmaning att förklara klimatnyttan med hans företag.

– Det är absolut enklare att förklara nyttan med solceller än med en komplex teknik som stirlingmotorn, trots att undersökningar faktiskt visat att klimatnyttan per investerad krona är större med stirling än med någon annan teknik, säger han.

Det har också ställt till med problem när företaget sökt statliga bidrag för sin produktutveckling.

– Vi fick avslag på en ansökan hos Energimyndigheten eftersom motorn teoretiskt kan drivas med fossila bränslen.

Därmed klassades den enligt myndigheten som en fossil teknik, trots att den också kan drivas helt fossilfritt.

– Jag har kommit till den slutsatsen att statliga bidrag gör med skada än nytta. De skapar en situation där företag mer jagar lösningar som ger bidrag än de som ger mest klimatnytta, säger Gunnar Larsson och tillägger:

– Min bild är att staten ska styra med att skapa så bra förutsättningar som möjligt men den ska det vara upp till marknaden att hitta de bästa tekniska lösningarna.

Efter reklamen visas:
De omvandlar avgaser till elektricitet
Visa diskussion
Annons
Annons
Artikelserien De gröna entreprenörerna presenteras av Danske bankDanske bank

Till De gröna entreprenörerna
Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons