Annons

Präst: Ge alla häktade en personlig coach

Dagens kriminalpolitiska debatt är inriktad på hårdare tag och längre straff. Men som präst på häktet möter jag en annan verklighet, där de intagnas liv slås i spillror på ett sätt som gör det mycket svårare att komma tillbaka till ett normalt liv. Detta kan och bör undvikas, skriver Mats Hulander.

Publicerad
En cell i Kronobergshäktet.
En cell i Kronobergshäktet. Foto: Fredrik Sandberg/TT

I mitt uppdrag som häktespräst möter jag klienter av mångahanda slag. Där finns några med en genuint kriminell identitet och dito liv, med konsekvensen att de är stamgäster på Sveriges häkten och anstalter. Där finns ynglingen som i fyllan och villan på partajet passerat alla gränser, och hamnat på häktet anklagad för sexuellt utnyttjande eller i värsta fall våldtäkt. Där finns pundaren som efter en längre period av stegrande missbruk och därav orsakad allmän fartblindhet sålt droger. Där finns han som av livets omständigheter tvingats ha för vana att ständigt se sig över axeln, och som av det skälet åkt omkring med en revolver under förarsätet på bilen. Här finns den som begått en lång rad bedrägerier för att kunna fortsätta sitt spelberoende. Och många, många fler. En del tar det med jämnmod, och passar på att sova ifatt och äta upp sig. Andra klättrar på väggarna och mår av olika skäl mycket dåligt. Få befinner sig på häktet utan anledning, även om många hävdar det.

En cell i Kronobergshäktet.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 2

Mats Hulander.

Foto: Privat Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons