Annons
 Präriehundarna använder verb, substantiv och adverb i betydelsebärande fraser.
Präriehundarna använder verb, substantiv och adverb i betydelsebärande fraser. Foto: TT

Präriehund använder verb och hälsar med tungkyss

Djurs varningsläten låter för oss människor ofta som ett enkla rop på hjälp – men i själva verket styrs de av grammatik och kan skildra komplexa skeenden.

Publicerad

På affärsgatan går människor – de talar med varandra, talar i telefon, skickar meddelanden, flörtar med personer de möter, stöter till varandra, någon svär. Ovanför kuttrar en duvhane med en duvhona på en fönsterbräda. Ännu högre upp kretsar måsar på jakt efter pommes frites. De skriker. Längs skarven mellan gatan och ett hus rör sig myror som med doftspår talar om för andra myror att det finns något att äta längre bort. I väggen bakom dem bor möss. De sjunger med så höga toner att vi bara kan höra dem väldigt svagt eller inte alls.

Framför en slakteributik väntar en hund på att få en korvskiva. Han får ögonkontakt med någon som går förbi. I en halvt utgrävd tunnelbanetunnel varnar en råtta en annan med hjälp av feromoner. I en kanal en bit bort söker en abborre kontakt med en annan abborre genom att låta sin simblåsa vibrera. Uppe på vattenytan ropar sothöneungar på sin mamma. En and tigger om bröd.