Annons
X
Annons
X

”PPM-sparare måste få mycket starkare skydd”

Ljusskygga individer har sett PPM-systemet som herrelöst kapital och lurat pensionstagarna under många år. Systemet måste kvalitetssäkras och konsumentskyddet stärkas, skriver finans­debattören Hans Westerberg.

Premiepensionens framtid
Kombinationen okunniga pensionstagare och bristfälliga kontrollfunk­tioner har tyvärr varit olycklig. Det är nu hög tid att åtgärda detta då det  är stora belopp som berör många männi­skor, skriver Hans Westerberg.
Kombinationen okunniga pensionstagare och bristfälliga kontrollfunk­tioner har tyvärr varit olycklig. Det är nu hög tid att åtgärda detta då det är stora belopp som berör många männi­skor, skriver Hans Westerberg. Foto: Magnus Glans/Pensionsmyndigheten/TT (Arkiv 2014)

DEBATT | PENSION

Det krävs proaktiva åtgärder eftersom möjligheterna att återfå försnillat kapital är mycket begränsade.

PPM-systemet är en viktig och nyttig del av det svenska pensionssystemet. Inte minst eftersom man kan välja risknivå och placeringsstrategi individuellt.

Cirka 7,2 miljoner svenskar har i dag ett pensionskapital på 1 000 miljarder kronor. Såväl antalet personer som pensionskapitalet är successivt ökande. Samtliga inom PPM-systemet har tilldelats sina andelar, det är med andra ord en passiv investering. Det är således utomordentligt viktigt att kvalitetssäkra systemet. Huvuddelen av förvaltarna är seriösa men tyvärr har det kommit in ett antal ljusskygga individer. Dessa har sett PPM-systemet som herrelöst kapital och lurat pensionstagarna under många år. Kombinationen okunniga pensionstagare och bristfälliga kontrollfunktioner har tyvärr varit olycklig. Det är nu hög tid att åtgärda detta då det är stora belopp som berör många männi­skor. Det krävs proaktiva åtgärder eftersom möjligheterna att återfå försnillat kapital är mycket begränsade.

Annons
X

Politikerna måste nu agera och snarast se till att PPM-myndigheten ges ett tydligt mandat att skydda PPM-spararna. Jag föreslår tre huvudåtgärder: 1. Begränsa antalet fonder, 2. Reglera hur marknadsföringsbolagen agerar mot PPM-spararna och 3. Kvalitetssäkra förvaltningen.

1. Begränsa antalet fonder. I dag finns 850 fonder i PPM-systemet. Det finns ingen möjlighet för ens de mest kunniga PPM-spararna att kunna utvärdera ett så stort antal fonder. Vidare torde marginalnyttan vara synnerligen begränsad av ytterligare en mycket snarlik fond.

Utvärderingskriterium är hur väl fonden har utvecklats mot sitt jämförelseindex, nettoavgift samt fondbolagets operativa kompetens. Vidare bör fonderna inte få ha mer än förslagsvis 25 procent av sitt andelskapital från PPM-systemet. Detta för att det ska gå att avyttra PPM-andelarna utan för stora problem.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    De fonder som inte tillför ett mervärde, det vill säga meravkastning, låga avgifter eller unik förvaltningsinriktning, bör sållas bort. Således är det dåligt avkastande men snarlika fonder som i första hand skall tas bort.

    Förslaget att endast ha tio statligt upphandlade fonder är däremot att gå alldeles för långt. En så hård begränsning möjliggör inte en tillräcklig mångfald. Inte minst eftersom vissa sparare vill ha miljövänliga eller/och etiska fonder. Så bara för att tillgodose dessa kriterier blir det tre Sverigefonder.

    Ett alternativ till att reducera antalet fonder är att ranka dem i förslagsvis tre kategorier: överpresterande, normalpresterande och underpresterande. Detta för att underlätta för spararna att välja en bra fond.

    2. Marknadsföringsbolagens agerande. Det har skett en mycket aggressiv införsäljning av oseriösa aktörer inte minst via telefon. Telefonförsäljarna arbetar med provision och har inget intresse av att tillvarata PPM-spararnas kapital. Att någon som blir uppringd utan att ha förberett sig ska fatta rationella beslut fungerar tyvärr inte. Enklast är att förbjuda försäljning över telefon. Det finns inget mervärde för PPM-spararen att fatta snabba beslut utan skriftliga underlag som hen har fått tid att studera i lugn och ro.

    I vissa fall har de även gett intrycket att de agerar på uppdrag av PPM-myndigheten. Detta för att ingjuta förtroende men är förstås helt felaktigt.

    3. Kvalitetssäkring av förvaltningen. Flertalet för­valtare är givetvis seriösa men tyvärr finns det ett antal lycksökare. Dessa kan delas upp i tre kategorier:

    ”Bedragarna” – de rena bedrägerierna. Exempelvis misstänks det ha försvunnit stora belopp i Malta­baserade Falcon Fonder, som polisanmälts av Pensionsmyndigheten.

    ”Bondfångarna” – de som skor sig på laglig väg. På senare tid har exempelvis Allra Fonder, med 130 000 andelsägare, fått skarp kritik för höga avgifter, svag avkastning och avsaknad av jämförelseindex samt synnerligen generösa styrelsearvoden.

    ”Amatörerna” – de som inte har kunskap och erfaren­het att förvalta pensionskapital vilket medför en konstant underavkastning.

    Det bör krävas en utökad tillståndsgivning innan fondbolag, förvaltningsbolag och fonder tillåts ­komma in i PPM-systemet. I dag räcker det med att fondbolaget har ett tillstånd från Finansinspektionen gällande traditionell fondförvaltning, det vill säga med aktiva investerare.

    Tillståndsprövningen skall säkerställa att styrelse, företagsledning och förvaltare har såväl relevant erfaren­het och kunskap som fläckfri bakgrund. ­Vidare skall det kontrolleras att det finns en fungerande administrativ struktur.

    Det bör införas förbud för fonder att äga instrument där avgiftsstrukturen inte är tydligt redovisad.

    Det ska vara obligatoriskt att redovisa storlek på eventuella återbetalda avgifter för ägda instrument samt hur dessa fördelas mellan fondbolaget och andels­ägarna. Detta ska även redovisas tydligt till andelsägarna.

    Det bör vara förbjudet att äga icke noterade instru­ment. Detta dels för att det är med dessa de flesta misstänkta bedrägerierna har skett, dels för att det är svårt att korrekt värdera dem, inte minst på en daglig basis.

    Den eventuella nyttan av att äga dessa understiger vida nyttan för den genomsnittliga PPM-pensions­tagaren. Detta eftersom risken för misstänkta bedrägerier och felvärderingar är så hög. Det ska sedan ske en löpande kontroll exempelvis av att:

    • Lönsamheten i fondbolaget inte är onormalt hög i förhållande till förvaltningskapitalet (risk för överdebitering).

    • Följa upp hur fonder går mot sitt jämförelseindex (ingen fond skall tillåtas utan ett relevant jämförelse­index).

    • Stickprovskontroll på hur förvaltningen praktiskt sker. Hur placeringsbeslut fattas, av vem och på vilka grunder.

    • Att fonder har instrument som inte följer deras placeringsinriktning.

    • Borttagande av kontinuerligt underpresterande fonder. Dessa har inget existensberättigande eftersom de dränerar pensionärernas kapital.

    Utöver detta måste ett hårdare sanktionssystem ­införas med dryga bötesbelopp och avstängning från PPM-systemet vid missbruk. Sanktionerna bör inte bara gälla juridiska personer utan även göras personliga för såväl styrelse, företagsledning som förvaltare. Allt för att stävja missbruk.

    Vidare skall styrelser, företagsledningar och förvaltare åtminstone redovisa sina egna PPM-innehav.

    Bäst vore förstås att de redovisade samtliga sina fondinnehav. Och, om det inte är de egna fonderna – en motivering till varför!

    Hans Westerberg

    tidigare analyschef, aktiechef, ansvarig för stor­företagsutlåning och aktieanalytiker, har bland annat arbetat på Baring Securities, Swedbank, Skandiabanken, Nordea och Danske Bank

    Fotnot: Texten har tidigare publicerats på den oberoende ekonomisajten N360 (n360.se). Hans Westerberg ingår som medlem i N360:s expertpanel. Hans PPM-innehav är i dag till 100 procent Didner & Gerge Småbolag. Han har ingen koppling till fondbolaget.

    Hans Westerberg Foto: Privat
    Annons
    Annons
    X

    Kombinationen okunniga pensionstagare och bristfälliga kontrollfunk­tioner har tyvärr varit olycklig. Det är nu hög tid att åtgärda detta då det är stora belopp som berör många männi­skor, skriver Hans Westerberg.

    Foto: Magnus Glans/Pensionsmyndigheten/TT (Arkiv 2014) Bild 1 av 2

    Hans Westerberg

    Foto: Privat Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X