Kommentar

Inger Atterstam:P-pillrens hälsoeffekt granskas – men varför först nu?

Inger Atterstam

Förra året fyllde p-pillret sextio år. En remarkabel framgångssaga. Men under alla år har samtidigt varningarna för biverkningar levt kvar. Ändå är det först nu år 2017 – efter 61 år – som de oberoende vetenskapliga undersökningarna börjar komma. Vad betyder de för p-pillrens framtid? Och varför har det dröjt så länge?

Under strecket
Publicerad
En svensk-tysk forskargrupp fann att kvinnorna i den grupp som åt p-piller upplevde sämre livskvalitet i flera avseenden, till exempel humör/välmående och energinivåer, jämfört med de som åt sockerpiller.

En svensk-tysk forskargrupp fann att kvinnorna i den grupp som åt p-piller upplevde sämre livskvalitet i flera avseenden, till exempel humör/välmående och energinivåer, jämfört med de som åt sockerpiller.

Foto: Christine Olsson/TT
Annons

Det kan kanske förefalla som de tar i. Den svensk-tyska grupp under ledning av professor Angelica Lindén Hirschberg vid Karolinska institutet.

När forskarna nyligen publicerade en studie av hur dagens moderna kombinerade p-piller påverkar kvinnors livskvalitet slog de självsäkert fast att detta var den första strikt vetenskapliga undersökningen av p-pillrens effekter som gjorts. Med ”strikt vetenskaplig” menar de att försökspersonerna – i detta fall 340 kvinnor i åldern 18–35 år – delades upp i två grupper där den ena dagligen åt p-pillret Neovletta, den andra fick sockerpiller (placebo) i tre månader.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons