X
Annons
X

Torgny Nordin: Potatisens genetiske revolutionär

Nikolaj Vavilov kämpade mot svält och fattigdom med genetiken som vapen. Under sin levnad arbetade han med att finkamma världen på jakt efter matväxter. Vavilov hann samla 10 000 potatissorter, innan han dog i Gulag.

Publicerad

Häromåret knackade jag på dörren till växtförädlingsinstitutet vid Bolsjaja Morskaja-gatan, inte långt från den väldiga Isakskatedralen, mitt i S:t Petersburg. På väggen strax intill satt en minnesplatta i brons över institutets grundare: botanisten, forskningsresenären och Sovjetunionens ledande växtgenetiker, Nikolaj Ivanovitj Vavilov (1887–1943). Minnesplattan måste ha satts upp någon gång under 70-talet, för vad den underlät att nämna något om var att Vavilov arresterades, torterades och slutligen gick under i Gulag.

Historien om hur Nikolaj Vavilovs banbrytande arbete inom växtförädling och biogeografi, och inte minst hur den av honom ledda agrobiologiska forskningen, raserades under Stalinterrorn hör till vetenskapshistoriens mer skräckinjagande episoder. Och ingenstans känns den så fysiskt påtagligt som när man befinner sig vid växtförädlingsinstitutet, Vavilovs Världskollektion – i folkmun ofta kallad Potatislagret – i S:t Petersburg.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X