Annons
X
Annons
X

Polisförbundet: Nationell samling krävs för polisen

Att stärka polisyrkets status och attraktionskraft är inte bara av intresse för poliskåren. Det är i allra högsta grad ett riksintresse. Regeringen måste snarast ta initiativ till en nationell samling för uppvärdering av polisyrket, skriver Polisförbundets ordförande Lena Nitz om den pågående poliskrisen.

Polisens kris
Polisförbundets ordförande Lena Nitz
Polisförbundets ordförande Lena Nitz Foto: Christine Olsson/TT, Fredrik Sandberg/TT

DEBATT | POLISENS KRIS

För att komma tillrätta med den poliskris vi nu ser krävs att inrikesminister Anders Ygeman tillkallar en nationell samling för polisyrket.

Möjligheten att kunna röra sig fritt i samhället utan att känna oro för att bli utsatt för övergrepp eller våld är ett mått på ett samhälles välfärd. Ska människor vittna och berätta om brott så måste de känna att polisen är att lita på. Medborgarna ska känna sig trygga i att polisen kommer när man ringer, utreder och helst också klarar upp de brott som människor drabbas av.

Polisen har i många år haft en situation där mängdbrott läggs på hög. De senaste åren har problemen eskalerat. I december 2016 presenterades siffror som visar att antal brottsutredningar minskar. Mellan januari och november i år föll antalet utredningar som överlämnats till åklagare med nästan åtta procentenheter jämfört med motsvarande period 2015.

Annons
X

Samtidigt lever vi i en tid där social oro och gängkriminalitet är tydliga samhällsproblem. Vi lever också under risken att utsättas för terroristangrepp. Skickliga, engagerade och inte minst erfarna poliser är en nyckelfaktor för ett tryggt samhälle.  Men en omorganisation som många hoppades på har skapat en allt mer kaotisk arbetssituation. Det i kombination med alltför låga löner har lett till att poliskåren dräneras på erfarenhet och kompetens.

Polismyndighetens personalstatistik för november 2016 visar att närmare 400 poliser har slutat i år före 60 års ålder. Fortsätter det i den takten kommer poliskåren att förlora tusentals kompetenta och erfarna poliser de närmaste åren. Det är poliser som är oerhört viktiga för att vända utvecklingen. Samtidigt ökar polisens övertidsuttag i regionerna.

Dessutom misslyckas man med att fylla platserna på polisutbildningen. 140 av 800 platser på polisutbildningen kommer att gapa tomma när vårterminen drar i gång.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Mot bakgrund av det allvarliga läget inom polisen har många röster höjts som kräver rikspolischefens avgång. Det är korrekt att rikspolischef Dan Eliasson har en tung uppförsbacke. Den närmaste tidens utveckling är avgörande. Men att tro att det största problemet är vem som är rikspolischef är att göra fel analys. Det som spelar störst roll är att den som ska leda Polismyndigheten tar tillvara på den polisiära professionen, inser allvaret i den nuvarande situationen och får förutsättningar från regeringen att hantera läget. I dag leder rikspolischefen en underfinansierad verksamhet som saknar resurser och förutsättningar att utföra det som är dess grundläggande uppdrag.

    Polisverksamheten är till stor del beroende av de resurser som ställs till förfogande. Mer personal, fler och bättre tekniska hjälpmedel och organisatoriska förändringar är traditionella krav för att åstadkomma effektivitetsvinster. Men man måste också satsa på att förstärka professionen. Det tar inte den budgivning på antal nya poliser som vi sett under hösten hänsyn till.

    Det måste bli fler nya poliser, men vi måste också få de poliser som i dag finns att stanna kvar och poliser med lång erfarenhet av rättstillämpning som lämnat kåren att komma tillbaka.

    För att komma tillrätta med den poliskris vi nu ser krävs att inrikesminister Anders Ygeman tillkallar en nationell samling för polisyrket. Regering, arbetsgivare och fack måste gemensamt ta fram strategier för att stärka svensk poliskår både när det gäller akuta frågor som mer långsiktigt avgörande.

    En nationell samling bör bland annat ta upp följande frågor:

    • Uppvärdera polisyrket. Kompetenstappet måste minska och fler måste vilja bli poliser. Just nu pågår löneförhandlingar mellan polismyndigheten och Polisförbundet. Vi har en samsyn med arbetsgivaren kring att nuvarande budget inte räcker till för att uppvärdera polisyrket tillräckligt. Nu krävs att regeringen ger de förutsättningar som krävs för att polisyrket ska uppvärderas.

    • Öka karriärmöjligheterna. Att vara polis är ett komplext och svårt arbete som kräver ständig utveckling. De som vill utvecklas i sina yrkesroller ska kunna göra karriär utan att nödvändigtvis bli chef. Ökade möjligheter att specialisera sig och förkovra sig i yrket ska också återspeglas på lönenivåerna

    • Utveckla chefsstödet. De som väljer att ta en chefsposition inom polisen måste få ett tydligt mandat och professionellt stöd. Förutsättningarna att bedriva ett professionellt ledarskap måste utvecklas. Det handlar om kompetensutveckling, administrativt stöd, nätverk och att cheferna måste få mer tid att arbeta nära sina medarbetare i det vardagliga arbetet.

    • Satsa på forskning och utveckling. Framtidens polis står inför en komplex och svårhanterlig omvärld där vi behöver både profession och erfarenhet. Den högskoleutbildning för poliser som ligger på regeringens bord är på väg är ett steg på vägen för att uppvärdera polisyrket. Den måste stärkas med forskning. Genom att ha en akademiskt lärande organisation kan vi också stärka polisyrket, effektivisera verksamheten och utveckla förbättrade arbetsmetoder.

    Att utveckla svensk polis är en nödvändig framtidsinvestering för det tryggare samhälle som medborgarna har rätt att kräva och för att tilltron till det gemensamma samhällsbygget ska upprätthållas.

    Lena Nitz

    ordförande Polisförbundet

    Annons
    Annons
    X

    Polisförbundets ordförande Lena Nitz

    Foto: Christine Olsson/TT, Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X