Annons
X
Annons
X

”Polisens ledning måste ta strid för datalagring”

Vi inte har råd att tappa mer mark när det gäller brottsbekämpningen. Vår polisledning måste göra sig hörd i debatten om brottsbekämpningen, skriver spaningsledare Stefan Steiner.

Debatten om datalagring
Foto: Privat, Lars Pehrson (arkiv 2011)

DEBATT | DATALAGRING

EU-domstolen har i ett yttrande underkänt medlemsstaternas rätt att genom lagstiftning tvinga teleoperatörer att lagra historiska uppgifter avseende teletrafikdata.

Teletrafikdata är bland annat information och uppgifter om ett visst telefonnummer eller en viss kommunikationsutrustnings kontakter och geografiska positioner. Tills nu har brottsutredande myndigheter kunnat, vid misstanke om viss brottslighet – normalt sett grov – och organiserad brottslighet, hämta in historiska uppgifter i syfte att skaffa bevisning mot gärningspersoner och utreda dessa brott. Möjligheten att få tillgång till dessa uppgifter kräver ett bakomliggande domstolsbeslut. Detta innebär att polisen eller tullen inte godtyckligt kan inhämta uppgifterna. Rättsordningen föreskriver att utredningsmannen går till en åklagare och gör en framställan om behovet. Det finns tydliga regler om vad som måste vara uppfyllt enligt lag för att informationen skall kunna inhämtas. Krav på viss grad av misstanke måste föreligga, det måste vara av synnerligt vikt för utredningen att informationen inhämtas med mera. Åklagaren måste sedan hos rätten göra en framställan och rätten beslutar ifall informationen får hämtas in. Först efter att rätten beviljat en sådan ansökan, skickas ett underlag till en specifik teleoperatör som levererar ut informationen till exempelvis polisen.

En rättssäker process med domstolsbeslut i grunden ger polisen rätt att i brottsutredningssyfte i fall av grova brott, få ut viss information om hur exempelvis en specifik telefon använts under en begränsad tidsrymd.

Annons
X

Alltså – i utredningar av relativt sett få brott av allvarlig karaktär, kan en begränsad mängd uppgifter om något eller några specifika telefonnummer eller telefonmaster hämtas in efter domstolsbeslut.

En del okunniga politiker, som exempelvis EU-parlamentarikern Max Andersson (MP), beskriver verkligheten som att samhället massövervakar medborgare och kränker människors privatliv. Vad det egentligen handlar om är att viss information lagras hos en operatör och att polis och åklagare efter domstolsbeslut kan få ut en begränsad del av viss lagrad information i syfte att utreda ett grovt brott. Det handlar således inte om masslagring i syfte att övervaka medborgare och kränka vanliga människors integritet. Myndigheterna lagrar inte informationen och kan inte själva hämta in informationen.

Om EU-domstolens tolkning får vinna gehör, får vi nu en helt ny situation för brottsutredande och brottsbekämpande myndigheter. Vi får kraftigt begränsade möjligheter att utreda exempelvis terrorattentat, mord, grova narkotikabrott, människohandel, barnpornografibrott, våldtäkter, grova rån etc. Det är dessa gärningspersoners integritet som skyddas. Det är alltså inte myndigheterna som lagrar informationen som används i brottsutredningarna – vi kan begära ut informationen, men bara om det finns ett domstolsbeslut. Detta kan inte nog tydligt poängteras.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Begränsningen kommer leda till kraftigt försämrade möjligheter att utreda grova brott. Följden blir att de grövst kriminella blir än svårare att komma åt. Vi får ett samhälle där brottsutredande myndigheter kommer åt de som begår enkla misstag medan de som är skickliga eller sitter på toppen i kriminella organisationer blir nästan omöjliga att komma åt.

    Det är redan svårt att med dagens metoder och trubbiga verktyg bedriva effektiva utredningar. Vill majoriteten av medborgarna ha ett samhälle där de grovt kriminella blir ”untouchables” och vi bara klarar utreda enklare brott? För att få svar på den frågan är det viktigt att föra en saklig debatt och lämna en sann bild av hur lagstiftningen faktiskt ser ut. Att utmåla verkligheten i termer av myndigheters masslagring av uppgifter som kränker envars integritet är inte i närheten av sanningen. Det är på gränsen till tjänstefel av en politiker att måla upp en falsk bild av hur verkligheten ser ut.

    Vill vi ha ett samhälle som saknar förmåga och verktyg att lagföra de som begår de grövsta brotten? Misslyckas vi med att komma åt gärningspersoner som begår de grövsta brotten, riskerar det att leda till en samhällelig förtroendekris (vi är redan nära en sådan) och på sikt kanske till och med allvarligt skada den demokratiska processen.

    Det finns mycket att göra och många fler verktyg skulle kunna läggas till i brottsutredande myndigheters verktygslåda. Verktyg som finns och används i andra demokratier i vår närhet. De verktygen kan diskuteras i andra sammanhang, men just nu handlar det om att inte tappa greppet helt. Teleoperatörerna har aldrig förr haft lika bråttom att anpassa sig efter direktiv. Nu ändrar man över en natt. Läget är ur ett brottsutredningsperspektiv redan idag kraftigt försämrat. Den grova och den organiserade brottsligheten jublar. Fler grova brottslingar kommer slippa åtal eller frikännas mot bakgrund av otillräcklig bevisning. En del kommer avfärda detta som cynism och bitterhet. Det är tyvärr inte fallet, utan den krassa, osminkade verkligheten som redan idag är en följd av EU-domstolens utlåtande.

    Jag tillhör den brottsutredande verksamheten och kan möjligen av belackare anses vara part i målet, men jag tycker anständigheten och ärligheten mot den skattebetalande majoriteten av befolkningen kräver en ärlighet i debatten. Som ansvarstagande politiker får man inte ge en falsk bild av vad datalagringsdirektivet innebär och klä det i termer av myndighetsövervakning och en godtycklig allmän kränkning av vanliga medborgares integritet.

    Jag efterlyser även ett mycket större aktivt deltagande från höga företrädare för de brottsutredande myndigheterna i debatten kring effektivare utredningsverktyg i allmänhet och i denna sakfråga i synnerhet, eftersom vi inte har råd att tappa mer mark i nuläget i en redan svår tid.

    Dan Eliasson och Mats Löfving med flera – ni måste harkla er och gör er hörda i debatten. Ni kan inte bara ligga i försvarsställning. Nu krävs initiativrik ledning och lite anfallsspel – annars gör vi inga mål framåt. Ett tufft läge i tabellen blev just sämre av ännu en förlust i och med effekterna av EU-domstolens utlåtande.

    Stefan Steiner

    spaningsledare, regionala utredningsenheten, Region Syd

    Stefan Steiner Foto: Privat
    Annons
    Annons
    X
    Foto: Privat, Lars Pehrson (arkiv 2011) Bild 1 av 2

    Stefan Steiner

    Foto: Privat Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X