Annons
X
Annons
X

Polischef: ”Svårt att utvisa till Uzbekistan”

Den misstänkte 39-åringen fanns bland gränspolisens utvisningsärenden och skulle skickas tillbaka till Uzbekistan.

Men utvisningar till Uzbekistan är extra svåra och nästan enbart frivilliga utvisningar görs, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen, säger till SvD.

(uppdaterad)
Terrordådet i Stockholm
Patrik Engström, chef för gränspolisen.
Patrik Engström, chef för gränspolisen. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Den 27 februari efterlyste Stockholmspolisen den terrorbrottsmisstänkte 39-åringen eftersom han ”avvikit” från sitt boende och gränspolisen inte kunde genomföra utvisningen.

Migrationsverket och Säkerhetspolisen hade inte ”flaggat” ärendet när det inkom till gränspolisen – som ansvarar för utvisningarna. Det betyder att ansvariga myndigheter vid det tillfället inte hade uppgett att mannen kunde utgöra fara.

– I det här ärendet är det så att man lämnade över det till oss i februari. Vi efterlyste personen och hanterade det som ett typiskt ärende för inget antydde att han var farlig. Och det är inte ovanligt att folk avviker, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen, till SvD.

Annons
X

Han säger att det nu finns 12 500 personer som är ”avvikna” i landet.

– Till just Uzbekistan är det nästan enbart frivilliga utvisningar som kan göras. Om personen inte vill lämna landet frivilligt är det väldigt komplext, säger Patrik Engström.

Att det är svårt att utvisa personer till Uzbekistan beror främst på att personer har råkat illa ut när de utvisats.

– Verkställigheter till Uzbekistan är besvärligt. Det finns en dom från EU-domstolen från 2012 och ett rättslig kommentar från Migrationsverket 2015. Polismyndigheten måste iaktta alldeles särskild försiktighet när vi verkställer dessa beslut, säger Engström.

Vad betyder det?

– Det betyder att vi inte får ha kontakt med uzbekiska myndigheter när vi verkställer utvisningar. Huvudregeln är endast frivilliga utresor utan eskort.

Huvudregeln är endast frivilliga utresor utan eskort

Engström varnar också för att flera polisregioner har problem med att genomföra utvisningar. Han kan inte säga exakt hur många av de sju polisregionerna som har bekymmer i frågan.

– Det handlar om att man inte har kunnat anställa tillräckligt många poliser som krävs.

Han fortsätter:

– Om det finns flera öppna mordutredningar i en region så är det så att resurser flyttas från gränspolisen till mordutredningarna. Som spaningsresurser exempelvis. Något jättestort resurstillskott har inte gränspolisen fått.

Kan man spana på adresser där man tror att personen bor?

– Det är vanlig polismetod att spana. Men då ska det finnas en adress att spana på, säger Engström.

Vad händer när personen inte hittas?
– Då hamnar ärendet i det som vi kallar för ”balans”. Ärendet med 39-åringen hann aldrig hamna där.

I nuläget har Polismyndigheten cirka 18 000 öppna verkställighetsärenden som överlämnats från Migrationsverket, enligt polisens hemsida.

Migrationsverket vill på söndagen inte svara på SvD:s frågor.

Annons
Annons
X

Patrik Engström, chef för gränspolisen.

Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X