Polarisering gynnar bara extremister

Våldsbejakande islamism är ett småskaligt men reellt problem i Sverige. Nu behövs en saklig debatt som sätter problemet i rimliga proportioner och fokuserar på att reducera den långsiktiga hotbilden, skriver Michael Jonsson, Uppsala universitet.

Under strecket
Publicerad
Annons

De senaste veckornas händelser har ökat medvetenheten om att en liten grupp våldsbejakande islamister som verkar i Sverige utgör ett säkerhetshot som behöver tas på största allvar. Detta är inget nytt problem – under det gångna decenniet har svenska medborgare finansierat terrorism, stridit för terrorstämplade grupper, drivit våldsglorifierande hemsidor, genomfört självmordsattentat och fått ledande befattningar inom terrorgrupper. I januari 2009 pekade analytiker vid Säpos Kontraterrorenhet på att det fanns tecken på att hotbilden mot Sverige var på väg att öka, samt att den största källan till oro var individer som rest till konfliktområden för att slåss och senare återvänt till Sverige. Även om det misslyckade attentatet på Drottninggatan och de misstänkta terrorplanerna mot Jyllandsposten tycks chockerande saknades det således inte varningstecken.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons