Recension

Pol Pots leendePol Pot-stöd ingen privatsak

Under strecket
Publicerad
Annons

Den tragiska historien kan sammanfattas på några få rader. 1975 störtades Kambodjas korrupta regering och de maoistinspirerade röda khmererna tog över makten och upprättade Demokratiska Kampuchea. I slutet av 1978 invaderade Vietnam och störtade Pol Pot och de röda khmererna. Dessa återupptog gerillakriget från baser vid thailändska gränsen och lade först 20 år senare ner sina vapen vid Pol Pots död.
Kronologin är enkel men facit katastrofalt. Ungefär 1,7 miljoner kambodjaner dog av umbäranden, sjukdomar och avrättningar under Pol Pots tre och ett halvt år vid makten. Historien har berättats av många. Några samtida skildringar är naiva och inställsamma andra är kritiska och ifrågasättande. Pol Pots leende av den svenska frilansskribenten Peter Fröberg Idling tillhör den senare kategorin. Han medverkar själv aktivt i framställningen och spelar rollen som detektiven som letar efter sanningen. Han vevar mikrofilm, läser mejl och spårar
intervjuoffer.

Det är en personlig resa i tid och rum bland offer, förövare och medlöpare. Boken innehåller också flera berättelser. En förstås om de röda khmerernas skräckvälde, en om ledarna, en om svenska revolutionsromantiker och en om författaren själv. Berättelserna löper parallellt och ibland strålar de samman.
Idling intervjuar kambodjaner som berättar om sina umbäranden under terrorväldet. Han samtalar med statschefen Khieu Samphan som fått order av sin franska advokat att inte svara på personliga frågor. Den före detta statschefen svarar inte heller på Idlings fråga om vilken som var hans lyckligaste tid: 1950-talets Paris, 60-talets politiska intriger i nationalförsamlingen, gerillakriget och revolutionen, tiden som statschef eller de efterföljande 20 åren i djungeln. Men med denna enkla fråga skär författaren, i mötet med en av terrorregimens ansvariga, igenom Kambodjas moderna historia och blixtbelyser dess tragiska öde.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons