Annons

Lovisa Ringborg, ”Skuggrummet”Poetisk gestaltning av en tid i klimatångest

 Lovisa Ringborg, ”Forest”, 2020, silver gelatin print mounted on aluminium, museum glass, walnut frame, 88 x 193.5 cm, edition of 5. Courtesy Cecilia Hillström Gallery 
Lovisa Ringborg, ”Forest”, 2020, silver gelatin print mounted on aluminium, museum glass, walnut frame, 88 x 193.5 cm, edition of 5. Courtesy Cecilia Hillström Gallery  Foto: Lovisa Ringborg / Cecilia Hillström Gallery

Vårsäsongen har börjat på Stockholms gallerier. Joanna Persman ser två utställningar med drömska kvaliteter. I Petra Lindholms videoverk bildar naturen själv en flimrande fond medan Lovisa Ringborg tar betraktaren med på en resa i det undermedvetna.

Under strecket
Publicerad

Petra Lindholm, ”Bystanders”, videoloop 16 min, 2020. Installationsvy på Galleri Magnus Karlsson

Foto: Petra Lindholm / Galleri Magnus KarlssonBild 1 av 4

Petra Lindholm, ”Rise” ur ”Book of Changes”, 2019. Textil, lim och akryl på pannå.

Foto: Petra Lindholm / Galleri Magnus KarlssonBild 2 av 4

Lovisa Ringborg, ”The other hand”, 2020. Silvergelatinfotografi.

Foto: Lovisa Ringborg / Cecilia Hillström GalleryBild 3 av 4

Lovisa Ringborg, ”Lucid cave”, 2020. Silvergelatinfotografi.

Foto: Lovisa Ringborg / Cecilia Hillström GalleryBild 4 av 4

Solen går sakta upp. Bländande gul, välgörande och förgörande. Detaljerna är suddiga. Blicken försöker hitta ett fäste. De rörliga bilderna kommer i ett oavbrutet flöde. Som febriga minnen som tränger sig på och överlappar varandra. Utan ordning och sammanhang och ändå med något slags inre logik för själen. Vad hände – och varför? Var jag där, eller bara drömde jag?

Petra Lindholms utställning ”Fever” är en poetisk gestaltning av en yttre och inre resa i tider av en global klimatångest. I galleriets största, fönsterlösa rum projiceras ”Bystanders”, konstnärens senaste videoverk. Det är skönt att lägga sig ner på den röda mattan och låta sig översvämmas av bilder och röster. Bubblande vatten. En vidsträckt öken eller bara en klipphäll? En landningsbana, betraktad från ett inflygande flygplan. Ett havslandskap när man från ett fartygsdäck känner vattendroppars saltsmak. Därtill oräkneliga gåtfulla mönster. Pastellfärger i kaskader. Ljus lika hotfullt som mörker. Skärvor av liv som överallt pågår samtidigt och utan nåd. Fragment och åter fragment. Ändå fogas de samman till en visuell dikt över tillvarons ständiga rörelse. De sammantagna avbrotten är själva kontinuiteten.

Annons
Annons
Annons