Annons

Anna Ångström:Platsen spelar roll – men gör teatern det?

Marie Richardson bland publiken i ”Vi som fick leva om våra liv” av Mattias Andersson. Uppsättningen spelas på Elverket, en scen som Dramaten säger upp nästa år.
Marie Richardson bland publiken i ”Vi som fick leva om våra liv” av Mattias Andersson. Uppsättningen spelas på Elverket, en scen som Dramaten säger upp nästa år. Foto: Ola Kjelbye

Nour El Refai botar depressioner med jobb. Suzanne Osten inspireras av en 400-årig kvinnlig rebell. Husbys nya scen satsar på unga. SvD Scenvår intervjuar, guidar och tipsar om det man inte ska missa i vår.

Under strecket
Publicerad

Charlotta Öfverholm och Oscar Salomonsson repeterar ”Kuckel” av Alexander Ekman på Orionteatern i Stockholm.

Foto: Lars Pehrson

Linda Kunze och Jenny M Jensen i Potato Potato lanserar biografteater, här provsitter de salongen på Capitol i Stockholm.

Foto: Lars Pehrson

Jag tycker synd om dem som ännu inte har fått uppleva något riktigt starkt, känslomässigt eller tankeväckande, tillsammans med andra i ett rum genomsyrat av den där totala närvaron i nuet som är den levande scenkonstens bästa gren. Efter att ha sett flera tusen mer eller mindre engagerande uppsättningar är det alltjämt lika magiskt när ögonblicken av uppslukande koncentration infinner sig – oavsett om det är en känd klassiker eller, låt säga, en oförutsägbar performance.

Det finns ingen universal sanning om vare sig upplevelsen eller vägen dit – men gott om åsikter. Särskilt när det gäller teatern. Vad ska vi ha den till?

Annons
Annons
Annons