Lars Gustafsson:Platons gudomliga humor

Beundran för Platon har gått i vågor genom seklen, och det sätt på vilket han blivit läst har väl inte alltid svarat mot vad den store filosofen en gång tänkt och skrivit. Till frågan om hur Platon bör tolkas hör också frågan om hur han bör översättas. I denna artikel analyseras bl a användningen av ordet ”plötsligt” i Gästabudet, en dialog som artikelförfattaren för övrigt finner det mera naturligt att kalla ”Supningen”, ty det är det som är syftet med hela tillställningen.

Under strecket
Publicerad
"Gästabudet", målning av Anselm Feuerbach från 1869 (beskuren).

"Gästabudet", målning av Anselm Feuerbach från 1869 (beskuren).

Annons

Platon dog år 347 före vår tidräkning. När man tänker efter är det egentligen väldigt egendomligt att han kan ha fått ett så stort och självklart inflytande över det västerländska tänkandet. Hans röst kommer ur en miljö som är oss alla mer främmande än någonsin den herde- och småbrukarkultur som är de judiska profeternas normala skådeplats. De är längre från oss i tid och rum men mycket närmre än Platon i sociala mått. Han talar ur en elitär krets av snobbiga och inte så litet impertinenta gentlemän som tycks vara sammanhållen av pågående eller avslutade homosexuella affärer mellan mogna män och ynglingar. Och, skall man kanske tillägga, av sitt gemensamma aristokratiska förakt för praktisk kunskap, hantverksskicklighet och allt som innebär manipulativ beröring med verkligheten:

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons