Annons
X
Annons
X

Plastikindustrin slår nya rekord

Aldrig har ett företag tjänat så mycket på att sälja så litet. Amerikanska Allergan tillverkar Botox, ett nervgift som slätar ut rynkor. Årsproduktionen är inte mer än ett gram, men det ger inkomster på 1,3 miljarder dollar. På fåfänglighetens marknad gäller andra ekonomiska regler.

DE VANLIGASTE INGREPPEN I SVERIGE OCH VÄRLDEN

Helt opåverkade av de ekonomiska konjunkturerna är inte plastikkirurgin. Antalet fettsugningar har på åtta år minskat från 324 000 per år i USA till 200 000. Färre opererar näsan eller gör en ”tummy-tuck” det vill säga avlägsnar överskottshud på buken och stramar upp bukmuskulaturen.

Men för Botox ökar försäljningen från år till år utan att marknaden verkar mättas. I fjol gjordes 6,3 miljoner injektioner i USA, en ökning med 25 procent på fem år.

**Sammanlagt utfördes **15,1 miljoner kosmetiska ingrepp av plastikkirurger i USA förra året. Nya alternativ är stussförstoring, så kallad Brazilian Butt, och att frysa bort fettet. Men det är inte amerikanerna som har den högsta andelen ingrepp i förhållande till befolkningen, utan Sydkorea. Medan fem procent av amerikanska kvinnor i åldern 20-49 år gjort ett ingrepp, är andelen i Sydkoreas huvudstad Seoul 20 procent.

Annons
X

När den amerikanska skådespelerskan Renée Zellweger nyligen visade upp sitt nya ansikte tog det eld i de sociala medierna. I Sydkorea är det mycket mer accepterat med plastisk kirurgi och ingreppen är dessutom ofta mer radikala. Men när alla de 20 kandidaterna till skönhetstävlingen Miss Korea 2013 såg ut som om de var klonande från samma person, blev det debatt även där.

**Sydkorea har **knappt 50 miljoner invånare, men 4 000 kliniker för plastikkirurgi. 13 av 1 000 personer opererar sig varje år. Det höga antalet kliniker beror emellertid också på att många kineser och andra asiater reser dit. Koreas turistorganisation hoppas att antalet medicinska turister ska öka från 400 000 i fjol, till nästan en miljon 2020 – medräknat icke-kosmetiska ingrepp.

På listan över de länder som har flest kosmetiska ingrepp kommer USA på fjärde plats, med Grekland på andra och Italien på tredje plats, enligt statistik som The Economist samlat ihop. På grund av sin storlek är emellertid USA den ledande marknaden med en femtedel av alla plastikkirurger i världen.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Kosmetiska ingrepp delas upp i kirurgiska och så kallade minimalinvasiva ingrepp. Botox hör till de senare och säljer bra för att det bara behövs en injektion för att få slätare hud, istället för en ansiktslyftning. Men effekten försvinner efter 3-6 månader. Kunderna kommer därför tillbaka flera gånger under ett år.

    Lönsamheten för botox har varit fenomenal. När medlet 2002 godkändes för kosmetiska ändamål av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA kostade det 40 dollar att tillverka en ampull med botulinumtoxin, som är den aktiva substansen.

    Amerikanska Allergan, med huvudkontor i Kalifornien, sålde samma ampull för 400 dollar till hudläkare och plastikkirurger. Dessa skruvade upp priset med ytterligare 700 procent till 2 800 dollar för sina kunder. Varje ampull räcker till att behandla 3-4 personer.

    Senare har konkurrerande produkterna som Dysport och Xeomin lanserats, vilket gjort att priset för en behandling minskat något.

    Lönsamheten för botox har gjort amerikanska Allergan till en eftertraktad uppköpskandidat. En av spekulanterna har varit kanadensiska Valeant Pharmaceuticals som i våras la ett fientligt bud på 53,7 miljarder dollar på företaget, något Allergans ledning kämpade med näbbar och klor mot eftersom Valeant är känt för att skära ned på forskning och utvecklingen i de företag som det tar över.

    ”Sydkorea har knappt 50 miljoner invånare, men 4 000 kliniker för plastikkirurgi”.

    Det bolag som till slut rodde iland en affär blev irländska generikabolaget Actavis. Förvärvet i november är det största i USA hittills i år och historiskt handlar det om den tredje största affären i läkemedelsindustrins historia, enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's. Actavis köper Allergan i en kontant- och aktietransaktion som motsvarar motsvarande cirka 490 miljarder kronor. Budet är värt cirka 6 miljarder dollar mer än vad konkurrenten Valeant Pharmaceuticals kunde betala.

    Ursprungligen introducerades Botox som ett medel för skelögda. Företaget resonerade att om man kunde bedöva musklerna skulle ögonställningen normaliseras. Idag används Botox också för att behandla svettning, migrän, urinläckage och hjärnskaderelaterade spasmer, för att nämna några av de hundratals medicinska användningarna.

    **Fortfarande säljer **Allergan något mer botox för medicinska ingrepp, än för kosmetiska – 17 mot 15 procent av företagets totala omsättning. Att det fanns en kosmetisk effekt upptäcktes närmast av en slump av det kanadensiska paret och ögonläkarna Jean och Alastair Carruthers. De fick höra av en av sina klienter som fick Botox mot ofrivilliga ögonryckningar, att hennes rynkor i pannan försvann efter varje behandling.

    Jean Carruthers testade omedelbart om det stämde på den kvinnliga receptionisten som klagat över sin rynkiga panna. Paret Carruthers rapporterade resultatet i en tidskrift 1990. De sökte aldrig patent på sin upptäckt eftersom de fick höra att det skulle vara nyttolöst.

    **Inte heller Allergan **har någon patent på botulinumtoxin, eftersom det är en substans som finns naturligt. Den upptäcktes efter flera dödsfall i samband med dåligt gjorda köttkonserver. Giftet är det starkaste som finns. Mängden som används för en kosmetisk operation är mindre än vikten av en kubikmillimeter luft.

    Efter att konventionen om förbud mot kemiska vapen förhandlades fram 1992 köpte Allergan hela USA:s lager av det extremt farliga giftet. Inte riktigt som att ”smida om sina svärd till plogbillar”, som det står i Bibeln, men ändå en vacker symbolik.

    Att tjäna pengar på att göra kunderna mer attraktiva har förstås alltid varit en lockande affärsverksamhet. Under den victorianska tiden var smala midjor högsta mode och det gick rykten om att den franska skådespelerskan Émilie Marie Bouchaud, med artistnamnet Polaire, opererade bort de understa revbenen för att få en getingmidja. Innan anestesin utvecklades mitten av 1800-talet var intresset emellertid litet för skönhetsoperationer – kirurgerna främsta egenskap på den tiden var att de var snabba.

    De första försöken med bröstimplantat gjordes också på slutet av 1800-talet – men det var först när de två amerikanska kirurgerna Thomas Cronin och Frank Gerow utvecklade bröstimplantat med silikon som operationen blev vanlig. Idag har alla bröstimplantat ett hölje av silikon och är fyllda antingen med saltvatten eller en gel av silikon.

    Fram till 2012 fanns det bara två godkända tillverkare av bröstimplantat i USA, Allergan och Mentor, som är en del av den stora koncernen Johnson & Johnson. Men det året godkände FDA en ny producent, Sientra, som grundades 2007 och som nu kommer att börsintroduceras. Företaget hoppas få in 75 miljoner dollar i nytt kapital. Bröstimplantat omsätter 600 miljoner dollar varje år i USA.

    Medan Allergan och Mentor bara producerat runda implantat, har Sientra utvecklat en teknik för att göra implantaten mer bröstformade. Företaget säljer 120 olika modeller.

    Idag är det huvudsakligen kvinnor som ändrar sitt utseende men andelen män som gör ingrepp ökar snabbt och är globalt sett på nästan 13 procent. Ju mer naturliga ingreppen blir och ju fler personer som genomför operationerna, desto mer accepterade blir de. Vem tycker idag det är konstigt att föräldrarna betalar för tandställningar för sina barn, så att de får räta tänder som vuxna? Varför ser plötsligt skådespelarna i gamla filmer inte så fräscha ut? De blekte inte tänderna.

    Samtidigt finns det förstås en risk för att en cynisk industri utnyttjar den kroppsfixering som finns och som kan ge personer dåligt självförtroende och därför genomföra operationer som de kanske ångrar efteråt.

    **Drömmen om vara **attraktiv är en stark drivkraft och den dag det utvecklas ett medel som kan förhindra håravfall hos män kommer det förmodligen bli mer könsbalans inom plastikkirurgin.

    I Sverige går Lund-företaget Follicum just nu ut med helsidesannonser för en nyemission på Aktietorget för att kunna satsa på sitt läkemedel mot håravfall. Företaget, som är baserat i Lund, utvecklar en läkemedelskandidat som kallas FOL-005. Enligt företaget visar det mycket lovande resultat både när det gäller att stimulera och att hämma hårtillväxt.

    En sidoeffekt av medicinen Lumigan, som används för att minska trycket i ögat för patienter med starr, är att ögonfransarna blir tjockare och längre. Allergan fick i december 2008 sin ansökan om att använda medlet för kosmetik godkänt och marknadsför nu medlet med namnet Latisse.

    Ett alternativ till att bedöva muskelcellerna som skapar rynkor med nervgift är att fylla rynkorna med hyaluronsyra. Den har en kraftigt vattenupptagande förmåga. Användningen har fördubblats på sju år. 2013 gjordes 1,7 miljoner injektioner i USA. Det svenska företaget Q-Med har utvecklat ett sätt att producera hyaluronsyra av icke-animaliskt ursprung. Det marknadsförs som Restylane, som är verksamt i 6-12 månader.

    Diskutera den här artikeln på SvD Börsforum

    Klicka här för att gå till debatten

    Här kan du diskutera allt som rör sig inom aktier, företag eller ekonomi i stort.  Om du inte redan har en SvD-prenumeration kan du skapa ett konto utan kostnad här.

    Annons
    Annons
    X
    Bild 1 av 6
    Bild 2 av 6
    Bild 3 av 6
    Bild 4 av 6

    I Sydkorea är det mycket mer accepterat med plastisk kirurgi och ingreppen är dessutom ofta mer radikala. Men när alla de 20 kandidaterna till skönhetstävlingen Miss Korea 2013 såg ut som om de var klonande från samma person, blev det debatt även där.

    Foto: TUMBLR. Bild 5 av 6
    Bild 6 av 6
    Annons
    X
    Annons
    X