Annons
X
Annons
X

Pizzakonjunkturen behöver plattas till

JOBBAVDRAGET | ÄNNU EN LÖNEHELG TILL ÄNDA

Så är lönehelgen över . Varje lön känns lite som en omstart. Ett nytt försök att få tillvaron lite mer ordnad, lite mer skuldfri, lite mer idealisk och lite mindre kaotisk. Själv har jag styrt upp både tillgången på huvudvärkstabletter, hårproduktsarsenalen och pastabeståndet. Jag köpte dessutom det egentligen alldeles för dyra kumminknäckebrödet som jag kärat ner mig i. Jag bad en tysk ”Orangensaft” att vika hädan, fnös åt koncentraten och greppade beslutsamt den mest färskpressade apelsinjuice som stod att finna. Unnade mig.

Så här gör vi, allihopa. Vi fyller våra kylar, förråd och magar som om det inte fanns någon morgondag. Men det finns det och den kännetecknas ofta av ett förvånat utrop när man möter uttagsautomatens kvitto. Bara en tusing kvar? Redan?

På nationalekonomen Dick Klings blogg Folkkapitalism.nu läste jag häromveckan om pizzastatistik i vårt avlånga land. Det visar sig föga förvånande att pizza konsumerar vi svenskar enligt ett mycket välbekant mönster, det vill säga konsumtionen rakar i höjden runt varje månadsskifte. Vid lönehelgen, som livet envist kretsar kring. Kling skriver:

Annons
X

”Vad beror pizzakonjunkturen på? Är en pizza för 60 till 70 kronor en lyx, som bara går att unna sig när man precis har fått pengar på kontot och återhämtar sig från lönehelgens festande? Tyvärr tycks verkligheten vara precis så nedslående. Svensken lever ur hand i mun, helt beroende av nästa löneutbetalning. Med en vecka kvar till löning och med några hundralappar på kontot finns det inget utrymme för utsvävningar.”

Numera har de flesta dock lite mer pengar över till ”utsvävningar” som pizza än för bara några år sedan. I helgen träffade jobbskatteavdragets tredje steg alla arbetande svenskars januarilön och på sajten Jobbskatteavdrag.se kan man räkna ut exakt vad avdragens alla steg har inneburit under åren. Tjänar du 18000 innebär det en ”löneökning” med 10 procent sedan 2006. Tjänar du 24000 kronor har påökten varit 9 procent. Mer lön för din möda.

Jobbskatteavdraget är mer än bara en önskan att främja arbetets dygder. Det fungerar också som en vältajmad förstärkning av regeringens krisåtgärder. Många kräver sänkt moms för att stimulera konsumtionen, men glömmer bort att ett snabbare sätt är låta folk behålla sina pengar i plånboken redan från början. Det är ju med den man shoppar.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I senaste numret av
    Fokus (4/2009) finns en genomgång som visar att även Socialdemokraterna kan sänka skatter, även om viljan är svagare och takten makligare. På tre år har Alliansen klarat av lika stora skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare som S gjorde under sex år.

    Jobbavdraget är en rejäl skattesänkning, men ändå är märkligt få medvetna om den. En delförklaring är sannolikt vår inbitna vana att leva efter pizzakonjunkturen, ur hand i mun. Vi tror oss inte kunna spara och planera och försöker därför inte.

    Jag är själv likadan. Om två veckor sitter jag där, i min egen månatliga lågkonjunktur, och dricker sötliskig Orangensaft.

    Häri finner vi den kanske viktigaste aspekten av jobbavdragets politik. Att återuppväcka sparandets och hushållandets dygder.

    Ge det lite tid och vi får kanske rentav en plattare pizzakonjunktur så småningom.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X