Annons

”Pim-Pim” liknade Bambi på hal is

Gräs är givetvis bra för kor. Hur skulle vi annars få mjölk och entrecote? Men är gräs bra för tennis? Många svenskar har tvivlat genom åren, för andra har det gått tämligen bra.

Under strecket
Publicerad

På midsommaraftonen fick det senaste svenska stjärnskottet, Joachim ”Pim-Pim” Johansson en rejäl lektion i grästenniskonsten.
Han kom ut till matchen i tredje ronden som storfavorit mot chilenaren Fernando Gonzalez, men 90 minuter senare gick han av banan efter att ha varit fullständigt chanslös, 4-6, 4-6, 2-6.
Fiasko, summerade en rå kvällstidning och nog var matchen en stor besvikelse för de svenskar som i ”Pim-Pim” sett en arvtagare till Björn Borg och Stefan Edberg.

Ingen av dessa Wimbledonvinnare har dock visat samma ensidighet som Joachim Johansson.
Eftersom ”Pim-Pim” i höstas nådde semifinal i US Open har han en hög kapacitet. Ändå är det svårt att i honom se en framtida Grand Slam-vinnare
Han har en fascinerande serve när den fungerar och kan i dessa lyckolägen även prestera andra fina slag. Men när serven klickar, spricker allt. ”Pim-Pim” har inget reservspel, inget ”skitspel” att falla tillbaka på. Mot Gonzalez verkade han ge upp direkt. Fantasilösheten var total och rörelseschemat på gräset liknade ”Bambi på is”. Mot den statiskt spelande Greg Rusedski doldes bristerna, mot den smarte Gonzales blev allting plötsligt mycket besvärligt.
Inget annat underlag är lika krävande som gräset, som ideligen kan ge ifrån sig de mest överraskande studsar. Försvinner koncentrationen, försvinner också poängen i rask takt. En förstklassig serve är en bra början, men inte ens kroaten Goran Ivanisevic, som vann här 2001, levde härpå.

Annons
Annons
Annons