Annons
Recension

Tidsbilder. 69 anteckningarPiltz för samman synligt med osynligt

Publicerad

Bland dagens andliga främlingar råder en utbredd uppfattning om att Gud står i vägen för människans självbild, värdighet och utveckling. Gud och människan är varandras rivaler: ju större Guds makt, desto mer minskar människans autonomi. Ju mer man lutar sig mot Gud, desto mer rinner livskrafterna och skaparförmågan bort från henne.
Den enda konsekvens som vettigt folk drar är frigörelsen från en gud som kväver deras frihet, kräver deras lydnad och kanske beordrar dem till våldshandlingar mot annorlunda troende.
Mer sofistikerade tänkare nöjer sig med att förpassa Gud till en diffus och dold namnlöshet eller att avslöja Gud som en produkt av människans outhärdliga frustrationer och därför också betrakta religionen som raka vägen till självdestruktion.

Guds frånvaro har lämnat ett tomrum som människan undan för undan har erövrat och ersatt med sig själv, sin rationellt baserade livsform och ett demokratiskt statsskick med människan i
centrum som både problemställare och lösningsstrateg. Denna tanketrend har under 1900-talets senare del impregnerat hela utbildningssystemet, så gott som hela forskningsmiljön och arbetslivet. Även religionens företrädare i diverse samfund har knappast kunnat värja sig mot sekulariseringstrycket.
Det är emellertid inte hela sanningen. Envisa motståndsfästen framhärdar i försvaret av en transcendent verklighet och därmed möjligheten av ett andligt förhållningssätt som en legitim mänsklig grundhållning.

Annons
Annons
Annons