Annons
X
Annons
X

Pillerberget en klassfråga

Föräldrarnas utbildningsnivå avgör om barn får adhd-läkemedel, antidepressiv medicin och sömnmedel, visar SvD:s kartläggning. I de fem kommuner i Stockholms län med lägst utbildningsnivå medicineras i snitt en dubbelt så hög andel barn som i kommunerna med flest högutbildade.

(uppdaterad)

SOCIALT MÖNSTER

I tisdags inledde SvD en granskning av svenska barns pillerkonsumtion. Resultatet visade en kraftig ökning av läkemedel som ska göra att barnen klarar av vardagens och skolans krav. Orsaken är enligt läkare en kombination av en mer stressad tillvaro med högre krav, samt en förändrad syn på diagnoser och läkemedel till barn.

Men hur mycket piller våra barn äter skiljer sig kraftigt åt beroende på var vi bor, vilken utbildning vi har – och vad vi tjänar.

–Det finns tydliga sociala mönster. Socialt utsatta hushåll är mer drabbade. Det kan handla om genetiska faktorer som samverkar med sociala, säger Anders Hjern, forskare vid Chess-institutet på Karolinska institutet, som fokuserar på hälsa och ojämlikhet.

Annons
X

SvD har granskat Stockholms pillerkarta, som tydligt visar på ojämlikheterna.

Sett till antalet patienter står adhd-medicinen för den största ökningen. I de fem kommuner med lägst utbildningsnivå i länet, är andelen barn som får medicinering mer än dubbelt så hög som i de med högst andel högskoleutbildade, 25 respektive 11 barn på 1000 invånare i snitt.

Österåker, Salem och Nykvarn, kommuner med lågt utbildningssnitt, medicinerar mest medan Sundbyberg, Danderyd och Lidingö ligger lägst.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I Stockholms mikrokosmos, på församlingsnivå, ser det liknande ut även om det inte är lika tydligt. I de tio församlingarna med lägst utbildningsnivå är andelen barn med adhd-medicin 55 procent större än i de tio församlingar med högst utbildning. Det ska dock poängteras att många församlingar är små. I vissa fall handlar det om ett fåtal patienter.

    Samma mönster syns bland barn som får antidepressiva läke- medel, där i snitt dubbelt så många får läkemedel i de fem kommunerna med lägst utbildningsnivå, som Norrtälje och Österåker.

    Även när det gäller sömnmedel är andelen medicinerade barn mer än dubbelt så hög i kommunerna där färre har läst på högskola. Även här medicinerar Österåker mest, tätt följt av Norrtälje och Salem. På församlingsnivå återfinns nio av tio områden med minst medicin i toppen på utbildningsskalan.

    Anders Hjern på Karolinska institutet konstaterar att mönstret är tydligt. För några år sedan studerade han en miljon skolbarn, vilket visade på att det var dubbelt så vanligt med adhd- läkemedel i familjer med endast grundskoleutbildning.

    –Många av barnen har själva föräldrar med kognitiva inlärningssvårigheter, säger Anders Hjern.

    Han tror att skillnaden i medicinering mellan högutbildades och lågutbildades barn i första hand beror på skillnader i verklig förekomst av adhd, eftersom liknande sociala skillnader har identifierats i studier både i Sverige och England. Det kan dock vara möjligt att det även finns sociala skillnader när det gäller om barn medicineras eller inte, men att tillräckligt underlag saknas.

    –Men barn i familjer med små ekonomiska resurser utsätts också oftare för stress i vardagen rent allmänt, säger Anders Hjern.

    Något som forskarna även upptäckte var att barn med utlandsfödda föräldrar inte passar in i mönstret. Där spretar SvD:s resultat, vilket syns på undantaget Spånga Kista med en låg andel som får adhd-medicin, men låg utbildningsnivå.

    Ett annat mönster är de stora regionala skillnaderna på riksnivå, som sätter fokus på en annan orsak till olika siffror. Här är Gotlands län ohotad etta med mest adhd-läkemedel, lugnande medel och antidepressiva i landet.

    Marie Härlin Ohlander, verksamhetschef för psykiatriska kliniken i Visby, säger att orsaken är den mänskliga faktorn.

    –Vi har givetvis själva undrat och vi tror att det handlar om hur vi har organiserat psykiatrin, säger hon.

    En och samma enhet, med engagerade läkare, tar emot alla. Barnen slipper gå via skolkuratorer och primärvård, vilket ger en utredning inom trettio dagar. På andra ställen kan det ta ett år.

    –Man kan ju vända på kuttingen och kolla på varför barn på vissa ställen inte har fått hjälp med suicidtankar, säger Marie Härlin Ohlander.

    Hon pekar samtidigt på att det har skett ett stort skifte som har gett fler diagnoser till barn och mer läkemedel. Och tror att siffrorna kan minskas.

    –Vi önskar att man satsade mycket mer på skolan. Det ställs otroligt höga krav på barn. Många skulle inte behöva läkemedel med rätt stöd. Men det är en politisk prioritering.

    Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

    V40 | Vad misstänks partiledaren för? quiz.svd.se V 39 | Vad heter den omstridda boken? quiz.svd.se V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren? quiz.svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Bild 1 av 5
    Bild 2 av 5
    Bild 3 av 5
    Bild 4 av 5
    Bild 5 av 5
    Annons
    X
    Annons
    X