Annons

Peter Nordlund: Rikets säkerhet är en avvägning mellan förmåga och pengar

Sverige har gått från högst till lägst BNP-andel bland de nordiska länderna.
Sverige har gått från högst till lägst BNP-andel bland de nordiska länderna.

Om de svenska försvarsutgifterna hade utvecklats på samma sätt som övriga Norden skulle de årliga försvarsanslagen i dag vara ca 20 miljarder kronor högre än de är, skriver försvarsekonomen Peter Nordlund i den första av två artiklar om rikets säkerhet och försvarets ekonomi.

Publicerad

Efter det kalla krigets slut och Berlinmurens fall började länderna tro på en mindre konfliktfylld värld. Detta ledde till att de flesta länder såg en möjlighet till att minska försvarsutgifterna vilket i många fall var behövligt då de offentliga finanserna var under stort tryck.

Vad bestämmer då försvarsutgifterna? Först och främst av hotbilden som beror på allmänna internationella säkerhetsläget, men ytterst hotet mot den egna nationen och dess suveränitet. Andra påverkande faktorer är till exempel allianstillhörighet, andra internationella försvarssamarbeten, den ekonomiska utvecklingen, de offentliga finansernas tillstånd, attityder till försvaret bland medborgarna samt hänsyn till andra politikområden såsom industri- och regionalpolitik.

Annons
Annons
Annons