Annons

”Personliga hälsokonton kan revolutionera vården”

Låt människor själva få ha makten över all information kring den egna hälsan. Flera andra länder är på väg att utveckla liknande tjänster. Sverige har mycket att vinna om vi klarar att tänka utanför boxen när det gäller medicinsk information, skriver Allan Gustafsson i en ny ESO-rapport som presenteras på måndagen.

Under strecket
Publicerad

Idag är vårdinformation som journaler, labbvärden, röntgenbilder med mera ofta inte tillgänglig elektroniskt för vårdpersonalen när och där den behövs, skriver Allan Gustafsson, fil dr och vd för Mapec.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 2

Allan Gustafsson.

Foto: Pressbild Bild 2 av 2

Idag är vårdinformation som journaler, labbvärden, röntgenbilder med mera ofta inte tillgänglig elektroniskt för vårdpersonalen när och där den behövs, skriver Allan Gustafsson, fil dr och vd för Mapec.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1
Idag är vårdinformation som journaler, labbvärden, röntgenbilder med mera ofta inte tillgänglig elektroniskt för vårdpersonalen när och där den behövs, skriver Allan Gustafsson, fil dr och vd för Mapec.
Idag är vårdinformation som journaler, labbvärden, röntgenbilder med mera ofta inte tillgänglig elektroniskt för vårdpersonalen när och där den behövs, skriver Allan Gustafsson, fil dr och vd för Mapec. Foto: Staffan Löwstedt

DEBATT | DIGITALISERING I VÅRDEN

Regeringen och SKL har formulerat visionen att Sverige 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter för att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd. Med dagens alla inkompatibla IT-system i vården kan målet aldrig uppnås. Om, som företrädare för SKL och Inera hävdar i sitt inlägg den 4 december”, Sverige redan har en unik plattform för digitalt informationsutbyte i vården” varför sker då så mycket av utbytet fortfarande med fax? Nej, den nationella tjänstplattformen är inte svaret. Sverige måste tänka utanför boxen. Och, det finns en lösning som faktiskt skulle skapa de nödvändiga förutsättningarna för att uppnå målet, och det är personliga hälsokonton.

I en rapport, ”Data i egna händer”, som Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) publicerar på måndagen, argumenterar jag för att det enda sättet att få till stånd en fungerande informationsförsörjning i vården och omsorgen är att lyfta ut all personrelaterad information från de institutionsbaserade systemen och i stället lagra den, per individ, i personliga hälsokonton.

Annons
Annons

Idag är vårdinformation (journaler, labbvärden, röntgenbilder med mera) ofta inte tillgänglig elektroniskt för vårdpersonalen när och där den behövs, även inom ett enskilt landsting. Att göra detaljerad vårdinformation tillgänglig över landstingsgränser och mellan landsting och kommuner är i stort sett omöjligt. Konsekvensen är ineffektiv och ojämlik vård och, i värsta fall, vårdskador. Därtill kommer att forskningen har mycket svårt att komma åt och använda informationen vilket bromsar den medicinska utvecklingen.

Personliga hälsokonton har utvecklats eller är på väg att utvecklas i ett antal länder i och utanför Europa, bland annat i Finland, Estland, Holland och Australien. Sverige riskerar att hamna på efterkälken.

Med den typ av personliga hälsokonton som förespråkas i ESO-rapporten skulle Sverige ta täten. I dessa konton skulle all relevant hälso-, vård- och omsorgsinformation lagras i en distribuerad men logiskt sammanhållen lagringstjänst enligt en semantisk princip och med en enhetlig teknik. Därigenom kan den kompletta informationen göras tillgänglig överallt för såväl människor som IT-system. I hälsokontot skulle också miljöinformation och genetisk information kunna lagras, jämte livsstilsinformation som den enskilde idag lagrar i egna hälsoappar.

De potentiella samhälleliga vinsterna med personliga hälsokonton av denna typ kan, genom högre effektivitet, kvalitet och jämlikhet i vården och omsorgen, räknas i miljarder. Det bredare informationsunderlaget skulle göra det möjligt att, med hjälp av bland annat artificiell intelligens, gå från reaktiv sjukvård till proaktiv hälsovård. Och individen kan bli en medskapare till sin vård istället för att bara vara en passiv mottagare. Inte minst får den medicinska forskningen, inom de ramar som lagstiftningen och individen sätter, tillgång till ett ymnighetshorn av data. På köpet kan den personliga integriteten skyddas mycket bättre än idag i och med att individen kan styra vem som får göra vad med informationen.

Annons
Annons

Allan Gustafsson.

Foto: Pressbild Bild 1 av 1

Det som idag gör personliga hälsokonton juridiskt möjliga är EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR). Genom den stärks individens rättigheter till information som berör honom eller henne kraftigt. Bland annat ger den individen rätten att, i elektroniskt format, få ut all information om sig själv och föra över den till sitt personliga hälsokonto. På inte alltför lång sikt bör det bli obligatoriskt för alla vård- och omsorgsgivare att direkt lagra all personrelaterad information i hälsokontona.

En lagringstjänst för personliga hälsokonton är en generell, samhällelig infrastruktur som med samma självklarhet som järnvägsnät, elförsörjning och bredband bör finnas för medborgarna. Staten måste ta det övergripande ansvaret för att en sådan infrastruktur kommer till stånd.

Allan Gustafsson
filosofie doktor och vd för konsultföretaget Mapsec

Fotnot: Här finns hela rapporten från kl 7.00 den 10 december.

Allan Gustafsson.
Allan Gustafsson. Foto: Pressbild
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons