Annons

”Perfekta attacken” ändrar spelreglerna i Mellanöstern

Attacken mot saudiska oljeanläggningar i september slog ut 5 procent av den globala oljeexporten, på grund av att Saudiarabien är världens största oljeexportör.
Attacken mot saudiska oljeanläggningar i september slog ut 5 procent av den globala oljeexporten, på grund av att Saudiarabien är världens största oljeexportör. Foto: AP

Attacken mot den saudiska oljeindustrin ändrar spelreglerna för hela regionen.

– Den var perfekt utförd utifrån alla militära aspekter. Vi trodde inte Iran hade nått den nivån, säger analytikern Ron Ben-Yishai.

Under strecket
Publicerad

En man betraktar skadorna efter attacken mot saudiska oljeanläggningarna.

Foto: Amr Nabil/AP Bild 1 av 1

TEL AVIV Attacken mot oljeanläggningar i Saudiarabien den 14 september chockade den internationella oljemarknaden. Det ledde direkt till kraftiga prishöjningar av bensinen i Sverige. Fortfarande är bensinen omkring 50 öre dyrare än före attacken.

Angreppet skakade också om säkerhetsanalytiker som förvånades av dess utförande – och oroas för efterverkningarna.

18 drönare träffade raffinaderiet i Abqaiq och fyra kryssningsmissiler oljefältet Khurais. De jemenitiska huthierna tog på sig ansvaret för attacken, men få tror att de har kapacitet att utföra en sådan precis attack på ett så långt avstånd. Både USA, Saudiarabien och Israel har pekat ut Iran som skyldigt.

– Attacken bär tydligt kännetecknen av den typ av iransk aggression, som vi aktivt försvarar oss emot, säger överste Jonathan Conricus.

Han är den israeliska försvarsmaktens talesperson, uppväxt i Sverige.

Israel är det land som har störst erfarenhet av iranska attacker i regionen. Conricus berättar att landet utsatts för fem luftburna attacker utförda av Iran och deras allierade sedan februari 2018, varav två drönarattacker. Den senaste i augusti.

Annons
Annons

En perfekt utförd attack på alla sätt

Mångårige krigskorrespondenten och israeliske analytikern Ron Ben-Yishai har följt det iranska hotet mot Israel under lång tid. Han är imponerad över hur avancerad attacken mot de saudiska oljeanläggningarna var:

Till att börja med har iranierna lyckats skaffa sig detaljkunskaper om de säkerhetsklassade oljeanläggningarna. Därefter avfyrade de kryssningsmissiler och drönare, utan att upptäckas, som dessutom tog sig förbi de dyra försvarssystem som saudierna köpt från USA för att upptäcka liknande hot. Slutligen träffade de sina mål med stor precision.

– Det smärtar mig att ge iranierna en komplimang, men det var en perfekt utförd attack på alla sätt, säger Ron Ben-Yishai.

Han betonar att attacken är extra oroande eftersom den kom som en fullständig överraskning för både saudierna och amerikanerna – som har tusentals soldater på saudisk mark – men även för Israel.

– Vi har inget ansvar för Saudiarabien, men vi måste veta vad som pågår i Iran för att kunna försvara oss. De här missilerna hade lika gärna kunnat flyga mot Israel, säger han.

Attacken fick oljepriset att skjuta i höjden, men inga dödsoffer krävdes och skadorna som först bedömdes ta månader att reparera visade sig senare inte vara värre än att de rätt snabbt kunde åtgärdas.

Detta – tillsammans med Donald Trumps ovilja att få ett nytt krig på halsen inför presidentvalet 2020 – har bidragit till att ett amerikanskt militärt svar på attacken hittills uteblivit. I stället har USA som säger sig ha bevis för Irans skuld utökat sanktionerna och skickat fler soldater till Saudiarabien.

Annons
Annons

Detta oroar inte bara Saudiarabien och utan också Israel, som sedan länge befinner sig i ett slags skuggkrig med Iran.

Israeliske säkerhetsanalytikern Ron Tira har lång erfarenhet av underrättelseverksamhet och specialoperationer. Han beskriver det som ett sorts krig mellan krigen:

– Numera sker de flesta militärstrategiska handlingar mellan krigen.

Han kan inte gå in på känslig information, men konstaterar att både Israels tidigare arméchef och flygvapenchef har sagt att Israel utfört tusentals attacker under de senaste åren. Väl kända är till exempel attackerna mot mål med iranska kopplingar i Syrien, som mot vapentransporter på väg till Hizbollah i Libanon.

Enligt Ron Tira är konflikterna i Mellanöstern mer reglerade än man först kan tro. Om Hamas eller libanesiska Hizbollah-milisen exempelvis skickar raketer mot Israel svarar Israel på motsvarande sätt, som en markering. Eller vice versa. Om någon av dem går utöver reglerna svarar Israel på ett oproportionerligt sätt för att visa att det inte är okej och att reglerna måste följas.

– Det är som en sorts dialog mellan parterna. Det fungerar rätt bra, säger han.

När det gäller konflikten mellan USA och Iran kan man nu säga att det pågår en förhandling om hur man ska förhandla. USA vill ha nytt avtal i stället för det uppsagda kärnenergiavtalet, men Iran vill inte pressas till det.

Det gör inte så mycket om iranierna skjuter ned en drönare eller om de saboterar ett par oljetankrar.

Ron Tira beskriver Irans nedskjutning av en amerikansk drönare och störandet av oljetrafiken i Persiska viken som utmaningar – som ändå mer eller mindre ligger inom gällande regler.

Annons
Annons

En man betraktar skadorna efter attacken mot saudiska oljeanläggningarna.

Foto: Amr Nabil/AP Bild 1 av 1

– Det gör inte så mycket om iranierna skjuter ned en drönare eller om de saboterar ett par oljetankrar, säger han.

En man betraktar skadorna efter attacken mot saudiska oljeanläggningarna.
En man betraktar skadorna efter attacken mot saudiska oljeanläggningarna. Foto: Amr Nabil/AP

Men att bomba saudiska oljeanläggningar så att fem procent av den globala oljeexporten stoppades är att gå alldeles för långt, tycker Ron Tira. Därför måste USA slå tillbaka mot Iran på ett disproportionerligt sätt.

– Annars fastslås nya regler och då kommer Iran att göra det igen.

Iranska revolutionsgardets general Abbas Nilforoushan uttryckte en snarlik tanke när han intervjuades av gardets egen nyhetsbyrå i förra veckan. Han konstaterade att omvärlden är oförmögen att bedöma konsekvenserna av en attack mot Iran.

– Irans militära styrkor spelar inte enligt reglerna.

Detta faktum och även själva tillvägagångssättet i attacken den 14 augusti utgör också en utmaning i sig för alla länder i regionen – och på sikt även i resten av världen.

För hur kan man stoppa lågt flygande drönare och kryssningsmissiler?

Israels avancerade försvarssystem Iron Dome, som framgångsrikt skjutit ned robotar och även sålts till USA, är till exempel inte alls byggt för att hantera den typen av hot.

– Iron Dome är byggd för att skydda mot ballistiska missiler. De skjuts upp och faller i en ballistisk bana. När de når sin topp tar Iron Dome sikte på dem och oskadliggör dem på vägen ned, förklarar Ron Ben-Yishai.

Laservapen kan skjuta ned drönare och flera länder är redan igång med att ta fram sådana. Storbritannien meddelade i somras att man ska investera 16 miljarder kronor på att utveckla lasrar för att kunna skjuta ned drönare. Och strax följde Frankrike efter med en egen satsning.

I USA har Lockheed Martin redan tagit fram landbaserade laserkanoner, men är i färd med att ta fram ännu starkare modeller för flottan. Kina utvecklar liknande system, vilket väntas bli en utmaning att hantera för alla världens försvarsmakter i framtiden.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons