De senaste 30 åren har antalet personer med sömnproblem fördubblats – i Sverige har var tredje person problem med sömnen. Därför är det inte så konstigt att det är trendigt att snacka sömn. Så trendigt att förra årets Nobelpris i medicin gick till två forskare som studerat dygnsrytmen – vår inre klocka. Christian Benedict är sömnforskare och docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet och författare till boken Sömn, sömn, sömn som handlar om det vi tillbringar en tredjedel av våra liv med att göra – att sova.

– Det finns en slags magi kring sömn. Det är inget du bara kan bestämma dig för att bli bra på. Jag tror att det är därför många är oroliga över sina sovvanor, att inte kunna styra dem skapar en kontrollförlust.

Vissa menar på att det är en statusmarkör att sova bra, vad tänker du om det?
– Det är synd att man tänker så. Man kan ju inte styra sin sömn och det är oartigt att säga så med tanke på att det finns en stor grupp i samhället som sover dåligt. Det går inte att säga åt dem att skärpa sig – det funkar inte så. Jag gillar överhuvudtaget inte att det finns en hysteri kring sömn. Forskningen har ett ansvar att inte basunera ut saker som att dålig sömn dödar, ger oss sjukdomar och gör oss tjocka. Det skapar bara en massa stress.

Vad vill du säga till dem som sover dåligt?
– Att sover du några timmar överhuvudtaget så har du ju en start. Även om du inte sover så går kroppen in i viloläge som ger återhämtning. Jag vill att alla ska känna att sömnen är deras bästa vän och livslånga skyddsängel. Sömn är viktigt – men inte avgörande för hälsan.

I boken skriver du att många går och tror att de har sömnproblem – fast de inte har det?
– Det stämmer. Det finns en stark hälsotrend kring sömn i och med alla sömnappar och smarta armband som säger sig kunna läsa av hur vi sover. Många feltolkar tyvärr informationen och får för sig att de har dålig sömn fast de inte har det. Sömnen blir ett hälsoprojekt där man kan gå från att vara frisk till att utveckla sömnproblem. Att göra sömn till prestation är helt vansinnigt. Jag tycker det är symptomatiskt för vår samtid, vi vill att allt ska vara perfekt hela tiden; jobb, relationer, motion – och sömn.

Påverkar smartphones och surfplattor vår sömn?
– Ja, det är inte bra för hjärnan att vara uppkopplad hela tiden – det minskar utrymmet vi har till att koppla av, reflektera över vad som händer i våra liv och vilka bekymmer vi dras med. Tankar och känslor bubblar istället upp när vi går och lägger oss och då blir det svårt att somna. Det är inte meningen att första gången man kan tänka på riktigt är när man lägger sig. Jag vill inte demonisera mobiler, men ibland gör de att vi glömmer bort att vi behöver perioder som bara är till för oss, då vi inte gör någonting.

Vad säger du om tupplurar?
– Det är okej att sova en stund på dagen, speciellt om man sovit dåligt natten innan, men se till att det är en kort power nap på 15-20 minuter. Sover du för länge har du mindre djupsömn nästa natt och får inte ut lika mycket hälsoeffekter av just den sömnfasen.

Finns det någon sömnmyt du vill slå hål på?
– Att om du inte sover sju timmar per natt så är det något allvarligt fel på din sömn. Man kan inte generalisera på det sättet. Ibland låter det som att det är helt kört om man inte sover minst sju timmar.

Är det verkligen bra att alltid sova ihop med någon?
– Nej, det behöver det inte vara. Det finns ett uttryck som heter sleep divorce, som betyder att man behöver sova åtskilt för att få en god sömn. Jag tycker inte det är konstigt alls. Kanske har du och din sambo helt olika behov; ni sover på olika sätt eller går och lägger er vid olika klockslag. Någon stör sig på att den andre andas konstigt eller snarkar. Varför ska man på grund av traditionellt tänkande sova ihop om man sover bättre ensam? Man gör ju ändå allt tillsammans när man är vaken.

Sömnforskaren Christian Benedict har tillsammans med journalisten Minna Tunberger skrivit boken Sömn, sömn, sömn: hur minne, immunförsvar, vikt, koncentration och dina känslor hör ihop med din sömn.

Foto: Stefan Tell

Sluta banta. Det menar Erik Hemmingsson, som de senaste 20 åren forskat om övervikt.

Forskaren Erik Hemmingsson har en lång erfarenhet av att jobba med övervikt. I arbetet att behandla fetmapatienter insåg han hur svårt det är att gå ner i vikt och sedan hålla den. Med den insikten skiftade han fokus och började forska på hur man ska förhindra övervikt genom en fördjupad förståelse av orsakerna. Nu släpper han boken Slutbantat, där han uppmanar oss att lägga bantningen på hyllan och istället satsa på en sund livsstil.

Över 50 procent av Sveriges befolkning är överviktig. Men enligt Erik beror det inte alls på dålig karaktär. Dels har vi olika ämnesomsättning – den avgör hur mycket energi vi gör av med och är därför en av faktorerna till varför vissa lagrar fett så lätt. Övervikt beror också på antalet fettceller man bär på. Forskning har visat att det avgörs under våra första levnadsår. Fettcellerna följer sedan med resten av livet, även om man går ner i vikt. De kan krympa, men försvinner inte.
– Forskare tror att stressteorin kan vara en avgörande faktor till varför kroppen väljer att bilda fler fettceller – de ger oss en överlevnad och trygghet. Födelsevikten är viktig, men också de fem första levnadsåren. Utsätts barnet för en stökig uppväxt, med extrem stress, för lite kärlek eller frånvarande föräldrar så ökar riskerna för övervikt, förklarar Erik.
Så, hur kommer det sig att bantning inte fungerar?
– Kroppen protesterar, den tycker inte om när vi tömmer den energinivå som fettcellerna utgör. När man går ner i vikt kommer kroppen försvara sig och se till att energin fylls på igen. Vi får en ökad hungersignalering, känner mindre mättnad när vi äter, och förbränningen går ner.

De finns olika anledningar till att man vill gå ner i vikt. Med dagens smala skönhetsideal är det många som bantar för att de är missnöjda med hur de ser ut. Ett vanligt misstag menar Erik, som anser att fokus bör ligga på en bra livsstil.
– Det viktigaste är att man mår psykiskt bra, äter sunt, rör på sig, får tid till återhämtning och har bra sociala relationer. Det ger så många positiva hälsoeffekter.

För en person i 50-årsåldern som plötsligt lagt på sig massor av kilon är livsstilen ofta orsaken. Har man varit överviktig sedan barnsben är det betydligt svårare. Då försvarar sig kroppen mot en lägre vikt och lösningen är då ofta att acceptera några extrakilon för att istället satsa på en sund livsstil.
– Det finns tyvärr inga magiska tricks för att tappa kilon, därför är det så viktigt att förebygga. Redan på MVC och BVC måste man gå in och stötta föräldrar, särskilt om de är överviktiga.

Foto: Stefan Tell

SPG:s hälsoexperter, Mia Clase och Lina Nertby från Food Pharmacy, om att ta sig tiden att äta med alla sinnen – och ett recept på antiinflammatorisk guldmjölk.

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla känner av stress och förväntningar, och har svårt att sova under midnattstimma. Vi känner alla igen känslan. Vi tänker att årets jul ska bli annorlunda, mer stillsam, hälsosammare, blygsammare … Men ack vad svårt det är att dra i handbromsen när julgranskulorna väl är i rullning.

Så här några dagar före jul kommer därför en liten påminnelse om att ta dig tid att äta med alla dina sinnen. De positiva konsekvenserna av ett mer medvetet mumsande på julmaten är fenomenala: du kommer inte bara att uppskatta smakerna mer, du ger också kroppen tid att ta upp alla näringsämnen som du (förhoppningsvis) stoppar i dig. Dessutom känner du när du är mätt, något som är särskilt viktigt framför ett dignande julbord. Ger du dig bara tid att vara eftertänksam blir maten mer gynnsam, ja rent av hjälpsam, och ser till att alla goda bakterier i tarmen mår bra.

Den egentliga prövningen kommer kanske inte förrän under julhelgen, men övning ger som vi alla vet färdighet. Ikväll tänker vi därför be dig att blanda ihop en kopp antiinflammatorisk guldmjölk, som är juligt kryddad med både kanel och kardemumma.

Sjunk sedan ned i husets bekvämaste fåtölj och förlika dig med tanken på att ingenting behöver vara perfekt. Julen blir precis lika bra utan ett berg av julklappar, hemgjorda apelsintryfflar och glänsande kandelabrar. Njut sedan av att den här koppen med antiinflammatorisk guldmjölk faktiskt är helt perfekt – precis som den är. Lägg märke till doft, temperatur, färg, konsistens och smak. En kopp varsam julmagi, och dessutom en omtänksam julgåva till dina tarmbakterier.

Antiinflammatorisk guldmjölk
(2 glas)

5 dl mandel- eller havremjölk

1 tsk malen gurkmeja

1 tsk malen kanel

1 tsk malen kardemumma

1 krm vaniljpulver

1 tsk svartpeppar

1 msk kokosolja

1 msk honung

Värm mjölken till fingervärme. Vispa ner resten av ingredienserna, och drick långsamt och medvetet medan den fortfarande är ljummen. Upprepa varje kväll tills julen är över.

Från oss alla till er alla, en riktigt vilsam jul.

Mia Clase och Lina Nertby driver bloggen foodpharmacy.se och har även gett ut den bästsäljande boken med samma namn. Med jämna mellanrum skriver de krönikor och ger mattips på SvD Perfect Guide.

Yogaexperten Estelle Nordenfalk om varför hälsa egentligen inte är så komplicerat.

Varför tänker vi plötsligt så ologiskt? Som det här med sömn till exempel. Som ni säkert märkt har det varit ett stort sömnfokus i media den senaste tiden.

Min kompis frågade mig när man ska gå och lägga sig. Ja, svarar jag, bäst för kroppen är mellan klockan 22-23, helst vid tio.

– Åh nej vad tråkigt, utbrister min kompis. Herregud då försvinner ju hela kvällen! Går du och lägger dig så tidigt? Unnar du dig aldrig att ha kul?

Det är här det blir ologiskt.

Vår kropp och vårt system fungerar på ett visst sätt, vare sig man vill eller inte. Resonemanget om vad som är roligt och tråkigt känns helt irrelevant.

Det är ungefär som att man skulle ha åsikter om hur länge en graviditet varar. "Jag tycker det borde vara max 35 veckor, de där sista veckorna är ju så långtråkiga..." Ganska poänglöst, eller hur?

Vi fungerar ju som vilket system som helst. Och ju snabbare vi förstår vår egen manual, desto bättre förstår vi hur vi ska kunna optimera den. Det är själva definitionen av hälsa.

Sömnen har ju en väldigt tydlig funktion för oss. Det är bland annat då som vårt system städar, reparerar och optimerar sig. Precis som mycket annat inom oss, följer sömnen ett strikt schema. Alla avvikelser som vi utsätter systemet för blir en belastning. Som att gå och lägga sig efter klockan tio, dricka alkohol, som kroppen klassar som ett gift och därför måste prioriteras högre än det vanliga städprogrammet. Eller att äta för nära inpå läggdags eftersom kroppen då måste ägna sig åt att smälta maten och får lägga sina andra sysslor åt sidan. Logiskt!

Roligt eller ej, men det är bra information att ha och utgå ifrån. Det betyder inte att man måste lägga sig klockan tio, aldrig får dricka alkohol eller äta feta middagar innan man somnar. Men gör man det så kan det vara bra att veta hur man snabbare kommer i fas igen. Det borde ju ändå vara hyfsat roligt?

Estelle Nordenfalk är vd på yogakedjan Yogayama och föreläser om livsstilsfrågor.

Det har länge spekulerats om vad som är hemligheten bakom ett långt liv. I en ny studie från University of California undersökte forskare "superagers" – personer som levt tills de är över 90 år – för att se vilka faktorer som var avgörande för ett långt liv.

Forskarna kunde då identifiera fem livsstilsfaktorer som spelade en viktig roll om man vill leva ett långt liv: att ha en hobby, regelbunden motion, dricka ett till två glas vin om dagen, ha några extrakilon och dricka kaffe.

I studien undersökte forskare 1 700 personers dagliga vanor under 15 år. Man kunde då dra den glädjande slutsatsen att de som dagligen fick i sig ett till två glas vin eller öl om dagen hade en 18 procent lägre risk att dö i förtid.
Även att bära på några extrakilon (med undantag för övervikt) visade sig ha sina fördelar. Enligt studien hade de tre procent lägre risk att dö en för tidig död.

Ytterligare faktorer som spelade roll var att ha en hobby och motionera regelbundet. Det visade sig att de som ägnade sig åt en hobby två timmar om dagen hade 21 procents lägre risk att dö i förtid.

– Dessa personer inspirerar – de dricker kaffe, vin, går upp i vikt men de tränar och använder sina hjärnor. Kanske borde vi lära oss något av dem, säger neurologen Claudia Kawas från University of California om studien.

Två glas vin om dagen – är det hemligheten bakom 80-åriga Jane Fondas ungdomliga utseende?

SPG:s hälsoexperter om hälsofördelarna med att äta mer baljväxter.

Visste ni att genom att halvera köttkonsumtionen och istället addera mer bönor, ärtor och linser, så kan vi minska utsläppen av växthusgaser från kosten med hela 20 procent? Enligt en studie, som publicerats i tidskriften Renewable Agriculture and Food Systems skulle dessutom vårt intag av viktiga näringsämnen förbättras och stora områden med jordbruksmark frigöras.

En grupp forskare vid SLU, LNU och JIBS har studerat ett scenario där köttkonsumtionen i Sverige minskar med 50 procent och ersätts med svenskodlade baljväxter (ärtor, bönor och linser). I scenariot bör köttkonsumtionen i första hand förändras genom minskad import och man utgår därför från att bibehålla mjölk- och nötköttsproduktion i Sverige, men att minska gris- och kycklingproduktion med cirka 30 procent.

Studien visar att baljväxterna skulle höja vårt intag av fibrer och folat, som de flesta av oss har svårt att få i oss tillräckligt av. Samtidigt skulle befolkningen som helhet bibehålla samma intag av energi, protein, fett, vitamin B12, zink och järn. Bra, eller hur?

För att täcka det ökade behovet av baljväxter behöver vi odla mer, men också fler sorters ärtor, bönor och linser i Sverige. En sådan ökning bedöms av experterna som möjlig, och dessutom skulle diversifieringen av odlingssystemen innebära en hel del miljövinster. Om scenariot ska bli verklighet krävs också satsningar på infrastruktur, samt ett ökat intresse för svenska baljväxter hos fler konsumenter.

Det där sista kan vi ju hjälpa till med redan idag. Vi föreslår därför att du omedelbums snor ihop följande:

Snabb ärtpesto
(1 skål)

2 stora nävar basilika
1 dl pumpakärnor
1 liten vitlöksklyfta
1 dl kallpressad olivolja
1 tsk äppelcidervinäger
300 gram gröna ärtor

Mixa basilika, pumpakärnor, vitlöksklyfta, olivolja och äppelcidervinäger. Mosa ärtorna lätt tillsammans med peston till ett lagom kross. Smaka av med salt och nymalen svartpeppar.

Catharina Hedberg om hälsoretreaten The Ashram, nya kokboken och hur man hanterar hjärtekrossade världsstjärnor.

The Ashram är ett hälsoretreat som ligger i Malibus bergskullar – hur hittade ni platsen?
– Min väninna och jag lånade en helikopter och flög över Los Angeles på jakt efter en plats att öppna på. Vi såg en glänta, pekade ner och sa ’där ska vi vara!’. Det här var 1974 och Malibubergen var bara vild natur. Det fanns inte ens några hajkingleder, så jag gick ut och klippte och trampade upp dem själv.

Bland gästerna syns alla från Barbra Streisand och Oprah Winfrey till Julia Roberts och Jane Fonda. Vad gör det med gruppdynamiken?
– Oprah är som vem som helst. Det var en tjej där samtidigt som hade sparat ihop pengar för att kunna delta. Så när Oprah åkte därifrån köpte hon ett presentkort som betalade hela vistelsen och lade på hennes säng. Jane Fonda besökte oss tidigt. Vi lärde henne faktiskt att göra gymnastik till musik och hon gjorde ju stor business av det.

Har de aldrig några divalater?
– Jag har skickat hem några. Det funkar inte att vara en diva i en liten grupp. Alla sitter i samma båt och ror som sjutton. Är det då någon som sätter en pinne i hjulet för att få all uppmärksamhet funkar det inte.

Hur ser upplägget ut?
– Det är 12 personer i varje grupp och man stannar en vecka. Vi håller igång från sex på morgonen till åtta på kvällen med allt från yoga och andningsövningar till hajking och fysisk träning. När du tröttar ut en människa hårt fysiskt släpper allt det känslomässiga också. Då kan man börja jobba med sig själv. De förlorar vikt, men lättheten kommer också från att de släpper en massa känslomässigt bagage. Man detoxar både fysiskt och känslomässigt.

Vad har ni för gäster?
– Det är mycket finansmän och kvinnliga advokater från New York och Los Angeles, men också gäster från resten av världen. Det kan vara någon som gått igenom en skilsmässa eller har en närstående som drabbats av cancer. Något har hänt som gör att de behöver komma i balans igen.

Nu släpper ni vegetariska kokboken The Ashram: The Way We Eat. Förordet är författat av Cindy Crawford där hon skriver just ’Jag kom första gången till ashramet när jag var hjärtekrossad efter en skilsmässa och Catharina tog emot mig med öppna armar’.
– Jag har alltid öppna armar. Det spelar ingen roll om det är mrs. Jones från Idaho eller en supermodell. Tanken med boken är att få in ashramet i människors hem och har de inte råd med boken börjar vi nu lägga upp recepten i sociala medier.

Varför har mindfulness fått ett sådant stort uppsving?
– Energin ute i världen är helt annorlunda idag jämfört med för 20 år sedan. Nu är det en snabbare rytm och det kollektiva medvetandet påverkar oss, stressen och kaoset berör oss även på individnivå. Meditation och yoga har fått ett uppsving eftersom folk måste ha något att hålla tag i för att kunna gå framåt i livet.

Hur ser din bakgrund ut?
– Jag utbildade mig till gymnastikdirektör och sjukgymnast under 60-talet. Tog examen klockan 12 och lämnade Sverige klockan tre. Jag har alltid varit äventyrlig och längtat ut. Först satte jag upp hälsoretreats i Europa och sedan bestämde jag mig för att pröva USA. På den tiden var amerikaner väldigt ohälsosamma. Ordet ’retreat’ fanns inte i deras ordbok när vi skulle registrera vårt företagsnamn.

Hur upptäckte du yoga och mindfulness?
– Jag åkte till Indien där jag gjorde ’guru hopping’ och gick från ena stället till det andra. Bland annat besökte jag Rajneesh i Puna, känd från Netflixserien Wild Wild Country. Alla var klädda i orange utom jag. Tredje dagen gick jag in i butiken för att köpa orangea kläder och då kom jag på mig själv: ’Nu måste jag härifrån!’ Jag höll på att bli hjärntvättad.

Har du upplevt något starkt fysiskt tillstånd i gruppmeditation?
– Jag var på en meditation med 100 människor där läraren gick runt och viftade med påfågelfjädrar. Alla hade slutna ögon och när jag öppnade mina ögon var det som att befinna sig på ett psykhem. Folk skrek och viftade och var helt galna. De gick in i olika tillstånd med ofrivilliga rörelser. Men jag kände ingenting, man är så svensk.

Psykologen Fredrik Sandin listar de vanligaste orsakerna till stress.

När man talar om stress är det viktigt att förstå att det i grunden är något bra. Det får människor att överprestera i en hotfull situation, som att bli jagad av ett rovdjur till exempel. Alla situationer där du känner dig jagad gör dig med andra ord stressad, förklarar Fredrik Sandin, psykolog och grundare av Ahum. Det kan röra sig om en finansiell skuld man inte kommer ur eller en lögn som bara växer.

Vilken är den enskilt största orsaken till stress?
– Att inte kunna sätta ner foten! Sätter du inga gränser och säger nej ibland är det klart att du får för många bollar i luften. I grunden handlar det ofta om dålig självkänsla och/eller att din självbild inte stämmer överens med din förmåga. Det är dock viktigt att reflektera över hur din omgivning ser ut. Vistas du i en miljö där kraven och förväntningarna är orimliga kan du ha ett självförtroende likt Stålmannens och ändå känna dig otillräcklig. I dessa fall är det kontexten – till exempel arbetsplatsen eller en relation – det är fel på och inte din person.

Vilka vanliga vanor leder till stress?
1. En tro på att du kan påverka allt i din omgivning. Det kan du inte! Träna på att acceptera läget och möta känslor av skuld och skam istället för att stoppa huvudet i sanden eller vända ut och in på dig själv.

2. Prokrastinering, vilket innebär att du skjuter upp jobbiga saker in absurdum istället för att systematisk bocka av väsentliga uppgifter som måste bli gjorda.

3. Sociala medier. Använd funktionen på din mobil som mäter hur mycket tid du ägnar framför skärmen så kommer du förstå.

Fredrik Sandin är psykolog och grundare av Ahum, som hjälper människor att träffa rätt psykolog eller terapeut.

Är drömsömnen verkligen viktigast? Får man väcka en sömngångare? Och räcker det att sova fyra timmar? Det finns en rad olika påståenden om sömn. Nu slår Stressinstitutet på Stockholms universitet hål på myterna.

1. Sömn före midnatt är bäst
Nej, de fyra första timmarna är viktigast, så det spelar ingen roll när man går och lägger sig.

2. Man kan inte ta igen förlorad sömn
Det går inte att ta igen antalet timmar, däremot i återhämtningsvärde. När man ska återhämta sig efter sömnbrist sover man djupare och fortare.

3. Drömsömnen är viktigast
Ett gammalt påstående. I dag är djupsömnen viktigast för den biologiska återhämtningen och vår daglig funktion. Däremot är drömsömnen viktigt, framförallt för minnesprocessen.

4. Man ska inte väcka sömngångare
Det går bra, men var försiktig.
5. Man kan lära sig nya saker när man sover
Stämmer inte. Hjärnan sysslar med andra saker och har inte tid att ta emot intryck utifrån.
6. Fyra timmars sömn räcker
Nej, genomsnittspersonen behöver mer än så. För de flesta gäller sju timmars sömn, däremot finns något som kallas kortsovare och de kan klara sig på fyra timmar sömn. Det är dock väldigt ovanligt.

7. Är man trött när man vaknar har man sovit dåligt
Så behöver det inte vara. Om man befinner sig i djupsömn när klockan ringer kan det vara svårare att gå upp, men djup sömn innebär också bra kvalitet.

SPG:s hälsoexperter, Mia Clase och Lina Nertby från Food Pharmacy, gläds åt att Coca-Cola börjar tillverka kombucha.

Ingen kan väl ha missat hur den trendiga kombuchan sprider ut sig på butikshyllorna. Drycken, som till en början var en hemlig flaska i välsorterade hälsobutiker, finns numera i en mängd smaksatta varianter och står i långa rader på hippa restauranger och caféer. Även mataffärerna har fattat galoppen och fyllt sina kylar med hipsterte. Men nyhet? Knappast.

Kombucha är faktiskt en flera tusen år gammal brygd med ursprung i Korea där den ansågs rensa kroppen på gifter och ge energi. Den görs oftast av en bas på svart eller grönt te som får fermentera tillsammans med socker och en slags bakteriekultur eller te-svamp som kallas SCOBY (symbiotic culture of bacteria and yeast). Med rätt omvårdnad förökar sig sedan SCOBY:n och får genom sina bebisar evigt liv.

På nätet vimlar det av artiklar som listar kombuchans hälsosamma egenskaper, men huruvida den verkligen är en mirakeldryck eller inte återstår att se. Än så länge finns det tyvärr inte tillräckligt med vetenskapliga bevis för att den skulle rena blodet från gifter, påverka kolesterolnivåer och blodtryck, eller skydda mot diabetes. En del spännande fynd har gjorts när forskare har testat drycken på djur, men vi väntar fortfarande med spänning på säkra resultat som visar hur den påverkar hälsan hos oss människor.

Nog om detta. Höstens mest spännande nyhet på ämnet är att läskjätten Coca-Cola nu hoppar på hipstertrenden och börjar sälja kombucha.

Coca-Cola har inte bara förvärvat den brittiska kaffekedjan Costa utan också köpt det australiensiska företaget Organic & Raw Trading Co, som satsar stort på just kombucha. Tydligen är detta ett av många steg som företaget tar för att behålla sin plats som dryckesjätte på en alltmer hälsomedveten marknad.

Hoppas nu bara att Coca-Cola väljer att tillverka en så ren och naturlig kombucha som möjligt. Vissa av de flaskor som säljs i butikerna idag innehåller tyvärr onödigt stora mängder tillsatt fruktjuice och socker, något som i våra ögon förstör hela grundidén. Ni vet, lite som att sätta sig på en varsamt vikt origami-figur eller kladda med tuschpenna på en äkta Picasso.

Hur som helst gillar vi kombucha och välkomnar hälsohippa trender som bidrar till att läsken plockas bort från kyldiskarna. Vi spår att kombuchan är här för att stanna och passar på att tacka Språkrådet för att ordet kombucha fick en plats på 2017 års nyordslista (tillsammans med andra godbitar som killgissa, plogga och skogsbad).

Är du en morgonduschare? Då är det dags att tänka om. I en artikel från Daily Mail listar hudspecialisten Samer Jaber fördelarna med att duscha på kvällen.

En av anledningarna är att du tvättar bort smuts och svett som du samlat på dig under dagen. Dessutom håller sig dina sängkläder fräschare längre. Under vår och sommar är det extra viktigt då pollen lätt sätter sig i håret och på kroppen.
Att tvätta sig på kvällen kan också påverka sömnen positivt. I studier har man noterat att en dusch reglerar kroppstemperaturen, sänker stressnivån i kroppen och hjälper oss att varva ner samt släpper på eventuella muskelspänningar, skriver MåBra.

Om man trots allt vill fortsätta med sitt morgonduschande rekommenderar Samer Jaber att tvätta ansiktet noga på kvällen. Då undviker man att onödiga bakterier följer med i sängen.

Att duscha varje dag tillhör mångas vardag. Men nu visar forskning att det kan vara direkt skadligt för hälsan, skriver National Geographic.

Forskare och hudexperter är överens: ett överdrivet duschande kan försvaga det naturliga skyddet mot bakterier och infektioner.

Elaien Larson, professor i epidemiologi vid Columbia University School of Nursing, har forskat på ämnet och kommit fram till att ett dagligt duschande kan öka risken för infektioner. Det riskerar nämligen att torka ut huden och på så sätt skapa mikroskopiska öppningar där bakterier tar sig in.
Så hur ofta bör man duscha? En gång i veckan, menar forskare.
Ett allt för regelbundet duschande kan skada hudens naturliga oljor och störa hudens barriär av bakterier som hjälper immunsystemet, menar C. Brandon Mitchell som är assisterande professor i dermatologi vid George Washington University. Han förklarar att för hälsan skull räcker det att du duschar en till två gånger i veckan.

– Din kropp är en väloljad maskin av naturen och att duscha varje dag är inte nödvändigt, säger han till Time.

Dricker du mycket light-läsk? Då bör du kanske tänka dig för. Nya forskningsrön visar nämligen att sötningsmedel kan vara skadliga för din tarmflora.

Enligt en studie som publicerats i tidskriften Molecules har sex vanliga artificiella sötningsmedel påverkan på möss tarmbakterier. Det är forskare vid Ben-Gurionuniversitetet i Negev i Israel och Nanyangs tekniska universitet i Singapore som testat acesulfamkalium, advantam, aspartam, neotam, sackarin och sukralos.

Forskarna kunde se att bakteriefloran i mössens matsmältningssystem tog skada vid en given koncentration av sötningsmedel. Det räckte med att mössen kom i kontakt med så lite som ett milligram per milliliter sötningsmedel och bakterierna påverkades negativt. Samma bakterier som undersöktes finns även hos oss människor och forskarna har därför dragit slutsatsen att sötningsmedel faktiskt kan påverka vår hälsa negativt.

Forskarna skriver att tarmfloran spelar "en avgörande roll för människans ämnesomsättning" och att artificiella sötningsmedel kan påverka vår hälsa, till exempel genom att framkalla glukosintolerans. Dessutom är vissa av effekterna av de nyare sötningsmedlen, bland annat neotam, fortfarande okända.
Så ta det försiktigt med sötningsmedlen.

Det finns ingen mirakelkur som garanterar ett långt liv. Men med rätt livsstil kan du skjuta upp åldrandet med tio år menar läkare.

– Du styr själv över din livsstil och kan förlänga livet med tio år genom fysisk aktivitet, rätt mat och positiv inställning till livet, säger Bertil Marklund, läkare och professor i allmänmedicin och folkhälsa vid Göteborgs universitet, till Expressen Hälsoliv.

Träning

Konditionsträning
Konditionsträning gör gott för alla kroppens organ. Lungkapaciteten blir bättre och gör hjärtats pumpförmåga starkare. Att få upp pulsen gör dessutom att vi bättre kan syresätta viktiga organ, som hjärnan.

– Fysisk aktivitet behöver inte gå till ytterligheter utan det som gör allra mest nytta är 30 minuter snabb promenad om dagen, det halverar risken för stroke, säger Bertil Marklund.
Yoga
Yoga kommer med flera hälsofördelar och passar alla åldrar. Det tränar upp rörligheten i kroppen och kan lindra smärta i leder. Dessutom skapar yogan ett lugn i kroppen, som motverkar stress och gör att du sover bättre.

Styrketräning
Explosiv styrketräning håller musklerna både starka och friska.
– Det viktiga är att träna någon form av styrketräning. Lyft hellre tungt få gånger än lättare vikter flera gång, rekommenderar hälsocoachen Ditte Bäck.

Bland äldre har det visat sig att förtvinade muskler är ett lika stort problem som benskörhet – hälsosamma muskler är därför viktigt för att undvika frakturer.

Kost

– Låt din dagliga kost bestå av minst ett halvt kilo frukt.

– Medelhavskost består av mycket fisk, naturliga oljor och mindre kött. En bra kost för att hålla kroppen ung.

– Fibrer: 80 procent av immunförsvaret styrs via tarmarna, så ta hand om dem och håll dig friskare.

Tankesätt

En optimistisk livsinställning har visat sig kunna förlänga livet med sju år.

– Frustration och inre stress som en dyster livsinställning skapar gör att inflammationer frodas i kroppen, menar Bertil Marklund.

Foto: IBL

Entreprenören och hjärnforskaren Katarina Gospic om varför mobiltelefoner gör oss sjuka – och hur vi lär oss att hantera dem.

Sedan mobiltelefonerna kom in i våra liv har forskare märkt en stor skillnad i vårt psykiska välmående. Katarina Gospic är hjärnforskare, läkare och fysiolog och hon menar att vi måste hitta en strategi för hur vi hanterar våra telefoner.

– Teknik kan vara helt fantastiskt, men vi måste lära oss att använda den med rätt intention, säger hon.

Hjärnans belöningssystem har gjort oss beroende av mobiltelefoner. Katarina Gospic jämför det med en digital godispåse: går vi runt med en godispåse under näsan ökar sannolikheten att vi äter godis hela tiden. Dessutom ger telefonerna oss snabba belöningar.

– När vi ser att vi fått ett sms tänker vi ’Yes, det är någon som älskar mig’. Den positiva överraskningen vill vi återuppleva.

Att använda skärmar är inget nytt, men Katarina menar att den stora skillnaden är mobilernas tillgänglighet. Vi hade till exempel inte vår tjock-tv i sängen. Den digitala utvecklingen har också lett till att vi konstant matas med information. Dagligen utsätts vi för ungefär 34 gigabyte och 100 000 ord. Enklare beskrivet: tio nya låtar spelas varje minut under vår vakna tid.
– Tänker man att varje ord är en tennisboll som kastas mot oss förstår man hur mycket information vi utsätts för.

Det är därför inte konstigt att vi i dagens samhälle kämpar med koncentrationen. Statistiskt sett kollar vi mobilen 150 gånger om dagen, och enligt Katarina tar det upp till 25 minuter att återfå sin koncentration. Att stressrelaterade sjukdomar har ökat med över 100 procent de senaste tio åren tror hon hänger ihop med den sviktande koncentrationen.

I amerikansk forskning har man även sett en kraftig ökning av depressioner sedan smartphones entré.
– För att må bra måste vi äta bra, motionera, sova och umgås med vänner och familj. Mobilerna får inte ta tid från det.

Andra oroväckande konsekvenser som mobiler fört med sig är att vi blir mindre empatiska.
– En amerikansk forskare har kollat på hur empatiska vi är och hon menar på att empatin har minskat med 40 procent de senaste 20 åren för att vi tillbringar mindre tid med vänner och familj IRL.

Hur påverkas barn av mobiltelefoner?
– Eftersom det inte finns långtidsstudier på ämnet är det svårt att säga exakt hur. Men forskare menar att barn under två år inte ska använda skärmar alls. Det betyder inte att en 1,5-åring dör av att se en skärm. Det farliga är om tekniken tar tid från annat – som en godnattsaga eller att bli tröstad av en förälder.

I din nya bok Hjärnbalans: Digital detox i en uppkopplad vardag pratar du om att hitta en balans i det digitala livet. Hur bryter man ett mobilberoende?
– Mitt råd är att stänga av pushnotiser och att ha telefonen så tyst som möjligt. Det kan även vara bra att stänga av mobilen helt ibland. Är man verkligen beroende bör man överväga en detox. Ta en mobilfri helg ute i naturen till exempel.

Katarina Gospic är aktuell med boken Hjärnbalans: Digital detox i en uppkopplad vardag.

SPG:s hälsoexperter, Mia Clase och Lina Nertby från Food Pharmacy, om fördelarna med att köpa ekologiskt.

En ekologisk tomat är dyrare än en konventionellt odlad tomat. Vi vet. Men även om prisskillnaden ibland är saftig har vi aldrig svårt att välja mellan ekologiskt eller inte. Vill du veta varför?

En översiktsstudie, publicerad i tidskriften Environmental Health förra året, pekar ut flera av hälsofördelar som ekologisk matproduktion för med sig. Framför allt handlar det om att ekologisk frukt och grönt innehåller mindre rester av farliga bekämpningsmedel och kemikalier. Artikeln, som backas upp av en rad forskare, har tagits fram på uppdrag av ett utskott inom EU-parlamentet och arbetet koordinerades av Axel Mie vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Karolinska Institutet. Efter att ha sammanställt den forskning som finns på området rekommenderar expertgruppen EU-parlamentet att prioritera och uppmuntra de ekologiska produktionsmetoderna före de konventionella.

Den slutsats som forskarna drar är att kemikalieresterna i konventionellt odlade frukter och grönsaker kan innebära stora hälsorisker för de som äter dem. Till exempel har man i flera studier, som nämns i artikeln, sett ett samband mellan kemikalierester i urinen under graviditet och fostrets utveckling, framför allt när det kommer till utveckling av hjärnans olika funktioner. Som gravid är det därför extra viktigt att välja den där ekologiska tomaten.

Även små barn är känsliga för kemikalieexponering och forskning visar bland annat att femåringar löper högre risk att utveckla ADHD om de har förhöjd koncentration av bekämpningsmedelsrester i urinen. Man ser också ett samband mellan kemikalier i urinen och en ökad risk för allergier hos barn, samt övervikt hos vuxna.

Samtidigt menar forskarna att vi måste komma ihåg att personer som väljer ekologiskt tenderar att ha en mer hälsosam livsstil, något som kan påverka resultatet i den här typen av forskning. Jo, det är faktiskt sant. Studier visar att de som köper ekologisk äter mindre kött och istället mer grönsaker, frukt och fullkorn – vanor som alla är förknippade med lägre risk för kroniska sjukdomar. Personer som väljer ekologiskt röker också mindre och är mer fysiskt aktiva.

Hur som helst, att våra kroppar innehåller rester från olika bekämpningsmedel kan vi till stora delar skylla på alla de besprutade frukter och grönsaker som vi stoppar i oss. Men som tur är visar forskningen att om du byter till ekologiskt minskar mängden kemikalierester i urinen avsevärt på bara en vecka. Otroligt, eller hur?

Står du ändå i valet och kvalet i mataffären ska du hellre välja konventionellt odlade grönsaker än inga alls. Forskarna säger nämligen också att de potentiella negativa effekter som bekämpningsmedlen för med sig aldrig ska överskugga vikten av att äta rikligt med frukt och grönsaker varje dag. Som tur är har Sverige en förhållandevis sträng syn på användningen av bekämpningsmedel (i vårt kalla klimat är behovet av kemiska tillsatser i jordbruket inte heller lika stort). Har du inte möjlighet att köpa ekologiska produkter bör du därför i så stor utsträckning som möjligt välja svenskodlat.

Summan av kardemumman? Lägg några extra kronor på den ekologiska tomaten och prioritera istället bort något annat. Vi (och en hel drös med forskare) lovar att det är värt det.

Vi vet sedan tidigare att träning inte bara bra för kroppen, det gynnar även vårt psykiska välmående.
I en studie, publicerad i Lancet Psychiatry, undersökte man hur olika typer av träning påverkad vår hjärna. Forskare fann då att gruppträning var allra bäst för den mentala hälsan, skriver MåBra.
Högst upp på listan hamnade zumba – ett konditionspass med fokus på dans. Forskarna fann att de som tränade zumba ofta hade färre dagar då de kände sig deprimerade eller stressade. På andra plats hamnade spinning.
Enligt forskarna är det grupptränings sociala faktor som är orsaken till de positiva effekterna. Även lagsporter visade sig vara bra för den psykiska hälsan.

Kanske värt att testa på zumba trots allt?

En del somnar så fort de lägger huvudet på kudden, andra kan vrida och vända sig i timmar. Tillhör du den sistnämnda kategorin? Då har vi goda nyheter. En hemlig teknik, framtagen av den amerikanska militären, sägs få en att somna på två minuter.
Tekniken nämns i boken Relax and Win: Championship Performance, som trots att den publicerades redan 1981 inte fått uppmärksamhet förens nu.

Man tror att högt uppsatta militärer utvecklade tekniken för att försäkra sig om soldater skulle hålla sig pigga och uppmärksamma på fältet.

Så här går det till:
1. Slappna av i musklerna i ansiktet, inklusive tunga, käke och musklerna runt ögonen.

2. Låt axlarna sjunka ner så långt som möjligt, och fortsätt sedan med över- och underarmen, en sida i taget.

3. Andas ut, slappna av i bröstet och sedan i benen från låren och ner.

4. Rensa dina tankar i tio sekunder och försök att se några av dessa bilder framför dig:

– Du ligger i en kanot på en lugn sjö med bara en klarblå himmel över dig.

– Du ligger i svart sammetshängmatta, i ett kolsvart rum.

– Du säger "jag tänker inte, jag tänker inte, jag tänker inte" till dig själv om och om igen i tio sekunder.

Det sägs att den här tekniken fungerat för 96 procent av alla som försökt sig på den, men då efter sex veckors övning.

Lycka till.

SPG:s krönikör Estelle Nordenfalk, vd för Yogayama och föreläsare inom hälsa, om att utgå från sin egen hälsa när man tänker på miljön.

Valtider och en varm sommar gör att klimatfrågan är på tapeten. Vi måste agera nu annars är det försent, säger någon. Det är bara "väder" säger en annan. Koldioxidsnacket är bara en dimridå för att dölja de riktiga miljöbovarna, som plast och skövling av regnskogen, säger en tredje.

Tycker man att det känns svårt att ta ställning i klimatfrågan – för att den är stor och ogreppbar – kan man faktiskt i mycket utgå ifrån sig själv och sin egna hälsa. På så sätt kan naturen åka med av bara farten.

Plast. Tänker du att plastbergen i haven som du sett i olika medier är långt ifrån där du bor och att du egentligen inte blir så berörd av det? Tillhör du dem som fortfarande tar en plastpåse för varje frukt och grönt i butiken? Tänk då att plast inte bara är farligt för naturen, det är inte bra för dig heller. Plaster är kemikalier och de läcker ofta ut under plastens livstid och de ämnena är inte bra för din hälsa. Rensa ut, ersätt, avstå!

Resor. Alla andra flyger ju och vi som bor i ett kallt och mörkt land måste väl ändå få unna oss att flyga till varmare länder, kanske du tänker. Tänk istället att långa flygresor, särskilt om du förflyttar dig över tidszoner, är oerhört stressande för din kropp. En del hävdar att även snabba förflyttningar ger stresspåslag och att man bör ordineras vila efter att ha rest.

Second hand. En klok person tog som exempel att alla osthyvlar som behövs är redan producerade. Även kläder har personliga fördelar att köpa second hand, inte bara på grund av den uppenbara överproduktionen, utan för att alla kemikalier som nya kläder har i sig är borttvättade och därför inte hamnar i din kropp.

Vi tar mer än vad vi ger tillbaka och vi tar mer än vad vi behöver, det kan aldrig vara hållbart på sikt. Tänk själv och glöm inte bort att du är en del av naturen!

Att sova åtta timmar per natt är alldeles lagom, har vi fått lära oss.  Men nu visar studier att mer än åtta timmars sömn faktiskt kan leda till hjärtsjukdomar.

Forskare vid Keele University har noterat att folk som sover länge kan drabbas av allvarliga sömnstörningar och ökad risk för bland annat stroke.

Rapporten, som bygger på samlad data från 74 olika studier, visar att om man sover tio timmar per natt ökar risken för hjärtsjukdomar med 30 procent, jämfört med om man sover sju timmar. Samma statistik visar också på en 56-procentig riskökning att dö i stroke om man sover mer än åtta timmar.

Så sov gott. Men inte för länge.

Forskningen om sambandet mellan alkohol och demens pekar åt många olika håll samtidigt. Men nu kommer det nya rön, publicerade i British Medical Journal, som visar att ett glas vin då och då faktiskt kan vara bra.

Medelålders absolutister löper en större risk att utveckla demens än de som dricker måttligt med alkohol, och då främst de som håller sig till vin, enligt studien.

Studien visar att helnykterister löper 45 procent större chans att utveckla demens i tidig ålder är de som dricker upp till en och en halv flaska vin per vecka. Dricker man mer än så försvinner dock fördelarna helt. Istället ökar risken för demens i den gruppen, enligt forskarna från University College London och det franska hälsoinstitutet Inserm.

Ett av skälen till forskningsresultaten anses vara att alkohol i små mängder kan skydda mot högt kolesterol och högt blodtryck, som i sin tur kan leda till demens.

En annan möjlig förklaring som anges är också att många helnykterister tidigare druckit mycket, och det är därför man slutat. Då kan sjukdomen istället kopplas till det tidigare höga alkoholintaget.

Forskarna säger också att man ska vara försiktig med att själv dra slutsatser av studien.

Att jobba hårdare och anstränga sig med leder till bättre karriär och till slut en chefsposition, tjockare lönekuvert och i slutändan lycka. Det har vi fått lära oss sedan barnsben. Men det är dags att tänka om. En ny undersökning visar att allt för hårt jobb kan leda till både sämre hälsa, och något förvånande, till sämre karriärmöjligheter.

En forskargrupp har sammanställt data från 36 europeiska länder och undersökt resultatet av bland annat att jobba över. De fann snabbt att övertid att försöka jobba hårdare än kollegorna ledde till stress, trötthet och missnöjdhet utan att chefen ens uppmärksammade ansträngningen. De negativa effekterna var större än nyttan av att visa att man är dedikerad till sitt jobb.

Kontentan blev att det viktigaste är att vara bra på sitt jobb, dyka upp på jobbet i tid och göra det som förväntas. Att jobba över mycket och ofta leder snarare till att man blir sjuk än att man befordras.

En aktiv livsstil och en hälsosam kost räcker inte alltid om du gör fel i grunden. Här är fem vanliga misstag många gör – hur många prickar du in?

1. Du dricker inte tillräckligt mycket vatten
Att inte dricka vatten på morgonen gör att kroppen halkar efter och den resten av dagen försöker uppnå en bra vätskebalans. Dessutom kan vätskebrist göra att du känner dig trött, hängig och irriterad. Starta morgonen med ett glas vatten och drick kontinuerligt under dagen.

2. Du rör ofta ditt ansikte
Forskare vid amerikanska National Institutes of Health har räknat ut att vi rör våra ansikten i snitt fyra gånger i timmen. Alltså transporterar du alla bakterier som fångas upp från skrivbordet, telefonen eller datorn från fingrarna till ansiktet, vilket bland annat orsakar dålig hy. Dessutom smittas du av sjukdomar lättare.

3. Du sitter still
Att du motionerar regelbundet spelar ingen roll om du sitter stilla hela dagen. Enligt forskare vid University of Missouri slutar enzymerna som bränner fett att fungera om kroppen inte får röra på sig. Du behöver inte byta jobb för att lösa problemet, dock — att jobba stående, ta korta rörelsepauser eller en promenad efter lunchen räcker gott och väl.

4. Du är distraherad medan du äter
Om du småäter samtidigt som du sysslar med något annat är det lättare att lägga på sig oönskade kilon eftersom du inte märker hur mycket du äter. Skippa smågodiset vid skrivbordet och middagen framför TV:n.

5. Du håller dig
Ibland måste man bara knipa igen — men dra inte ut på det. Att vara kissnödig länge gör att urinblåsan, som består av muskelvävnad, tänjs ut. När musklerna förslappas får man svårt att tömma blåsan helt och hållet. I det urin som ligger kvar finns bakterier som kan börja spridas och orsaka urinvägsinfektion.

Foto: Pexels

Chokladälskare? Då ska du läsa vidare.

Forskare vid Syracuse University i New York har utfört en studie på cirka 1 000 deltagare för att undersöka hälsoeffekterna av att äta choklad. Genom olika tester kom man fram till att de personer som regelbundet fick i sig sötsaken presterade bättre än de andra. Hjärnans mentala processer blev överlag skarpare, men särskilt minnet och det abstrakta tänkandet förbättrades markant.

– Frekventa chokladkonsumenter gjorde avsevärt mycket bättre ifrån sig på testerna, skriver forskarna i rapporten som publicerats på Science Direct.

Studien utfördes på människor mellan 23-98 år och resultatet påverkades inte av åldern; tvärtom verkade chokladen gynna äldre människor då den saktade ner den kognitiva nedgången hos hjärnan.

Så glöm havregryn, gröna juicer och rågbröd – vill du starta dagen rätt är det choklad som gäller.

Vill du uppfattas som snygg under utekvällen är det ett max ett glas alkohol som gäller – varken mer eller mindre.

I en studie utförd av forskare vid University of Bristol undersökte man huruvida alkohol gjorde oss attraktivare eller ej. Fyrtio universitetsstudenter blev fotograferade nyktra, sedan efter att ha druckit ett glas och slutligen efter två glas, varpå en nykter testgrupp fick bedöma resultatet. Det visade sig att bilderna som togs efter en drink ansågs vara de där personerna såg som mest attraktiva ut. Ju mer alkohol de drack, desto mindre attraktiva såg de ut enligt testgruppen.

Forskare menar att detta beror på att en liten mängd alkohol ger oss attribut som normalt sett anses vackra, till exempel rosiga kinder och stora pupiller. Däremot försvinner den klädsamma lystern från ansiktet efter två drinkar; då får vi tvärtom en ofokuserad blick, plufsiga kinder och slappare anletsdrag.

Nästa gång du går på dejt behöver kan du alltså med gott samvete lugna nerverna med ett glas vin – men inte mer än ett.

Foto: Pexels

Källa

Nu kan forskare bekräfta en sedan länge vedertagen sanning: det är jobbigare att vara kvinna än att vara man.

Är du ofta trött och dessutom kvinna? Det är ingen tillfällighet. Jim Horne, professor på sömnforskningsinstitutet vid brittiska Loughborough University, menar att kvinnor överlag behöver mer sömn än män eftersom den kvinnliga hjärnan arbetar mer.

– För kvinnor är dålig sömnkvalitet starkt sammankopplat med höga stressnivåer och ökad risk för dåligt humör, ilska och depression. Den kopplingen finns inte hos män, säger han till brittiska Metro.

När vi sover får hjärnan chans att återhämta sig och sortera de intryck man tagit in under dagen. Eftersom kvinnor tenderar att göra fler saker samtidigt arbetar deras hjärnor hårdare än männens, vilket gör att de behöver mer sömn.

Grattis alla kvinnor — nu kan behovet av sovmorgon berättigas.

Foto: Pexels

Sömnens påverkan på det yttre har under årens lopp varit vida diskuterat. I en studie från Karolinska Institutet har svenska forskare studerat hur hur sömnbrist påverkar vårt utseende.

Enligt studien, som publicerats i Royal Society Open Science Journal, fann det svenska forskarteamet att akut sömnlöshet, som bidrar till att du ser trött ut, gör att du uppfattas som mindre hälsosam och attraktiv av andra. I studien bad Karolinska Institutet 25 manliga och kvinnliga universitetsstuderande att i två omgångar fotograferas utan smink. Inför första fotograferingen hade eleverna fått åtta timmars sömn två nätter i rad. Till det andra fototillfället hade de begränsats med att endast sova fyra timmar, även här två nätter i rad. Därefter fick en grupp bestående av 122 främlingar betygsätta bilderna på hur pass gärna de skulle vilja umgås med respektive person. De bedömde också deras attraktivitet, hälsa, sömnighet och trovärdighet. Resultatet var genomgående lägre bland fotona där eleverna hade mindre sömn, med undantag för trovärdighet.

Forskarna konstaterade att man lättare undviker kontakt med mer "sömniga individer", som en strategi för att minska hälsorisker och dåligt inflytande. Studien förklarar: Att ha ett ohälsosamt ansikte, vare sig på grund av sömnlöshet eller andra anledningar, kan aktivera sjukdomsbekämpningsmekanismer hos andra och gör personens omgivning mindre socialt benägen.

Med resultatet att det finns en tydlig koppling mellan sömn, attraktivitet och ett hälsosamt utseende är det kanske dags att börja ställa klockan och satsa på en riktigt god natts sömn?

Det har länge varit känt att långa perioder av stillasittande har en negativ påverkan på hälsan, med högre risk för exempelvis hjärtsjukdomar och diabetes. Nu visar en ny studie att stillasittande också är dåligt för hjärnan.  

Forskare vid University of California har i en studie frågat 35 friska personer i åldrarna 45–70 år om deras aktivitetsnivåer och hur många timmar per dag som de tillbringar sittande. Därefter skannade forskarna testpersonernas hjärnor och fann att tjockleken på deras temporallob påverkades av hur stillasittande de var. Personer med många stillasittande timmar hade en tunnare temporallob, man drog då slutsatsen att stillasittande kan leda till eventuella nedsättningar i lärande och minne.

I studien hittades ingen betydande koppling mellan den fysiska aktiviteten och tjockleken i denna hjärnregion, vilket man tror tyder på att ansträngande träning inte räcker för att skydda mot de skadliga effekterna av stillasittande. Istället kan något så enkelt som att stå upp förbättra kognitionen. Forskarna bad två grupper göra ett test där deras selektiva uppmärksamhet mättes. Häften av deltagarna fick stå och resten fick sitta ner när de presenterades motstridiga stimuli, som till exempel att ordet "grön" skrivits med blå penna. Deltagarna skulle därefter namnge färgen och det visade sig att de som stod upp svarade snabbare än de som satt ner.

Kanske är dags att varva löpturen med att stå upp på jobbet för bästa resultat?

Källa: New York Times

Foto: AMC

Termen IQ är det begrepp man oftast använder sig av när man talar om intelligens. Men nu visar en studie att det inte alls är intelligenskvoten som är den viktigaste ingrediensen när det kommer till framgång i livet.

Bakom studien, som publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences, står bland andra tidigare Nobelpristagaren i ekonomi, James Heckman. Forskarna har i undersökningen samkört en mängd data med information om tusentals personers IQ, finansiella framgångar och akademiska meriter tillsammans med resultat från personlighetstester. Utifrån detta kalkylerade sedan forskarna hur stor sannolikhet personerna har att nå framgång i livet. Det visade sig att IQ inte spelade så stor roll, det viktiga var vilka sorts personlighetsdrag man hade. Exempelvis var egenskaper som bra uthållighet och förmågan att samarbeta med andra viktiga för att nå framgång i livet.

Detta är en bra nyheter för oss allra flesta, IQ är nämligen något relativt fixerat medan personlighet är något som är mer formbart som vi kan bestämma över själva.

Foto: IBL

Funderat på att skaffa hund men inte varit säker på om det är värt det extra ansvaret? Då har forskare ett avgörande argument.

Ett svenskt forskarteam har undersökt personer i åldrarna 40 till 80 år och jämfört deras hälsa med hundägares för att se hur stora skillnader det faktiskt kan vara. Resultatet visade att de som ägde hund löpte mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom var deras psykiska välmående bättre än de som inte ägde hund.

Forskare tror att detta beror på att hundägare är mer fysiskt aktiva, vilket kanske inte är en stor nyhet, men en annan förklaring kan också vara att de oftare exponeras för olika typer av bakterier som kroppen vanligtvis inte hade stött på. Detta bygger upp ett starkare försvar mot sjukdomar.

– Resultatet visade att risken för tidig död reducerades med 33 % hos ensamstående hundägare. Risken för hjärtattack minskade med 11 %, säger Mwenya Mubanga, forskare och föreläsare på Uppsala universitet, till BBC.

Som om man behövde ännu ett argument för att bli husse.

Foto: Pexels