Annons

Gunnar Wiman:Perestrojkan KGB:s sätt att få Putin till makten

Vladimir Putin på ett foto från 1983, vid den tiden verksam som KGB-agent i dåvarande Leningrad.
Vladimir Putin på ett foto från 1983, vid den tiden verksam som KGB-agent i dåvarande Leningrad. Foto: TT

Redan i början av 1980-talet började KGB snickra på en plan B för det sammanfallande Sovjetunionen: kapitalismens svagheter skulle utnyttjas för att befästa den egna makten. En ny bok beskriver hur grunden för putinismen lades redan innan själva huvudpersonen hade äntrat scenen.

Under strecket
Publicerad

”Västkapitalismens främsta svaghet, att pengar i slutändan övertrumfar alla andra hänsyn, har lämnat den vidöppen för Kremls manipulation.” Med den meningen mejslar Cathrine Belton ut kärnan i sin bok ”Putin's people: How the KGB took back Russia and then took on the West” (William Collins). Belton har rapporterat från Moskva för Financial Times och andra medier i 14 år och arbetet med boken har tagit henne sju år. Det säger en del om research-insatsen, vilken också har lyfts fram i hyllande recensioner i internationella medier.

Fokus ligger på de finansiella strukturernas betydelse för säkerhetstjänstens stegvisa konsolidering av makten i Ryssland. Och på hur Kreml har köpt inflytande med pengar som landets korrupta elit har stulit från den egna befolkningen – men också på den sorglöshet med vilken de politiska och ekonomiska eliterna i väst har stått till tjänst. Störst utrymme i detta avseende ägnas Storbritannien och Donald Trumps affärer med gangsters och underrättelsefolk från forna Sovjetunionen sedan tidigt 90-tal. Den delen är fascinerande – och hisnande – men bokens stora behållning är blottläggandet av putinismens rötter i 80-talets Sovjetunionen och 90-talets Sankt Petersburg. 

Annons
Annons
Annons