Annons

Susanne Berger:Pengar och politik omgav fallet Wallenberg

Sveriges agerande i turerna kring Raoul Wallenbergs försvinnande under andra världskriget var ett tydligt exempel på hur fasta principer ofta får ge vika för de praktiska regler som styr utbytet av varor och tjänster och anpassas efter stormakters intressen.

Publicerad

Hur ett lands ekonomiska intressen styr dess politiska beslutsfattande, inklusive dess människorättspolitik, är en aktuell fråga. Medan de politiska aspekterna av fallet Raoul Wallenberg har diskuterats ingående, har de ekonomiska dimensionerna i stor utsträckning förbigåtts. Vissa tecken tyder på att svenska affärsintressen kom att väga tungt under alla skeden av ­affären: valet av Raoul Wallenberg till det humanitära uppdraget i Budapest; hans verksamhet i Budapest; arresteringen och fängslandet.

Trots att tyngdpunkten i Raoul Wallenbergs uppdrag var klart humanitär, stod mycket på spel för Sverige och de västallierade i Ungern 1944. Intressena gällde allt från en omfattande handel i textilier, matvaror och råmaterial (olja och bauxit) till Ungerns avancerade vapen-, ammunitions- och flygplansindustri. Svenska storföretag som SKF och Swedish Match hade inte bara lokala filialer i Budapest, utan åtnjöt en monopolställning i Ungern. Det var därför ingen slump att en delägare av Ungerns största industrikoncern, Manfred Weiss-verken, Heinz Wahl, chefen för Skandinaviska Banken och för den svensk-ungerska handelskammaren, Erik Björkman, tillsammans med Iver Olsen, som företrädde Office of Strategic Services (OSS) och amerikanska War Refugee Board i Stockholm, var intimt involverade i förberedelserna av ­Raoul Wallenbergs uppdrag.

Annons
Annons
Annons
Annons