Annons
X
Annons
X

Pedagogisk mångfald stryps

INGA FLER WALDORFLÄRARE. Beslutet att stoppa utbildningen av waldorflärare vid Stockholms universitet hotar landets 105 waldorfskolor och förskolor i en tid då Sverige befinner sig i djup pedagogisk kris. Hur ska den pedagogiska mångfalden garanteras? undrar fem professorer, kulturskribenten Maria Bergom Larsson, författaren Agneta Pleijel och Skolverkets förre chefsjurist Göte Appelberg.

Lärarutbildningsnämnden vid Stockholms universitet har beslutat att utbildningen av waldorflärare ska avvecklas. All intagning till höstens kurser stoppas.

Detta trots att Högskoleverket så sent som i våras presenterade en rapport om svenska lärarutbildningar, utan anmärkningar mot waldorfinriktningen.

Beslutet innebär på sikt ett direkt hot mot Sveriges 105 waldorfskolor och -förskolor. 7000 elever kommer att ­sakna lärare som är behöriga i waldorf­pedagogik. Slaget mot waldorflärar­utbildningen är ett tecken i tiden.

Annons
X

En stark förändringens vind drar genom hela den högre utbildningen i Bolognaprocessens 46 länder, inriktad mot internationalisering, entreprenörskap, centralisering, effektivisering, likriktning och snabb genomströmning. Kvalitetssäkringar i form av kvantitativa mätningar prioriteras framför verklig kvalitet.

Waldorflärarutbildningen passar inte in i det programmet trots att den till hela sin inriktning är internationell. Det unika med denna lärarutbildning är att den förenar studier med personlig utveckling.

Det sker genom att utforska tänkandet med såväl vetenskaplig stringens som konstnärligt prövande och handens skicklighet samt genom att låta självreflektion och kritiskt tänkande gå som en röd tråd genom utbildningen. Utgångspunkten är att ett gott lärarskap omfattar hela personligheten.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Nu hotas denna utbildning. På sikt kommer det att innebära att en av ett litet fåtal skolformer som erbjuder ett pedagogiskt alternativ berövas sin existens. Den fria skolan har kommit att innebära en frihet att välja huvudman men inte att välja pedagogik.

    Det ställer frågan på sin spets: hur ska föräldrarnas valfrihet och friskolornas ­utveckling garanteras? Och hur ska svensk lärarutbildning klara av att möta samhällets krav på pedagogisk mångfald?

    I slutet av 1990-talet beslutade regeringen att behovet av utbildade waldorflärare skulle tillgodoses inom ramen för den ordinarie lärarutbildningen. Högskoleverket gav Lärarhögskolan i uppdrag att anordna en utbildning i waldorfpedagogik för förskola och grundskola.

    Dåvarande rektorn Eskil Franck upprättade ett samarbete med Rudolf Steinerhögskolan (RSH). Sedan starten 2002 har ett stort antal waldorfförskollärare och waldorflärare utexaminerats.

    Både Lärarhögskolan och RSH har över­vägande positiva erfarenheter av samarbetet. Detta beläggs i en forskningsrapport, publicerad förra året vid Karlstads universitet (Waldorfskolan – en skola för männi­skobildning? av Bo Dahlin, Agnes Nobel och Ingrid Liljeroth).

    Stockholms universitet, som 2008 tog över Lärarhögskolans verksamhet, har nu beslutat att stoppa utbildningen av waldorflärare och avveckla samarbetet med RSH. Beslutet togs utan att RSH fick ta del av och bemöta den kritik som låg till grund för beslutet.

    Det finns en kritisk debatt om Rudolf Steiners skrifter i ”samhället i stort”, ­vilket lärarutbildningsnämndens ord­förande och naturvetenskapliga fakultetens dekan hänvisat till. Det stämmer att det finns en sådan debatt.

    Detsamma kan sägas om exempelvis Freud, Darwin, Friedman, Marx, Montessori, Frejre, Freinet och andra teoretiker som varit skolbildande i modern pedagogik och annan vetenskap.

    Kritisk debatt är en viktig motor i samhällsutvecklingen. Den har bidragit till att det monolitiska synsätt som tidigare präglade den svenska utbildningspolitiken numera är övergivet.

    Stockholms universitet sätter sig till doms i frågor där det inte finns och knappast kan finnas någon entydig uppfattning, näm­ligen hur barn och unga bäst lär sig leva i dagens och morgondagens värld.

    Ur beslutet talar en anda som är farlig för mänsklig frihet. Dess nyckelord är vetenskaplighet och den förutsätter att denna vetenskaplighet på varje område är säkerställd och att man därför också kan utmönstra allt som är ovetenskapligt.

    Dessa vetenskaplighetens överdomare tilldelar sig själva en diktatorisk makt även i frågor där ingen vetenskap kan ge entydiga svar, till exempel hur unga ­människor bäst får möjligheter att ­utvecklas och mogna. På det området kommer olika människosyn och livsideal ovillkorligen in.

    Det finns idag 35 skolor och 70 förskolor med waldorfinriktning, och antalet fortsätter att växa. Allt fler föräldrar väljer idag den allsidiga och människoorienterade kunskapssynen, den genomarbetade estetiken och det individuella bemötandet av barnen.

    Forskning har bedrivits på hur waldorfelever klarar sig efter skolgången. Resultaten är överlag positiva för waldorfpedagogiken.

    Den nämnda forskningsrapporten från Karlstads universitet visar till exempel att waldorfskolan lyckas bättre än den kommunala skolan när det gäller ”demokratisk fostran”.

    Den stora Unesco-undersökningen Pisa, som även omfattat Österrikes waldorfskolor, kommer till samma resultat. Waldorfskolorna ligger här över genomsnittet för Österrikes övriga skolor också när det gäller teoretisk kunskap.

    Det avgörande motivet för att stoppa utbildningen tycks ha varit brister i kurslitteraturen. Den ansågs vara ovetenskaplig. Men kurslitteraturen inom RSH används inte som dogmer utan som grund för en prövande diskussion, och det waldorfpedagogiska utvecklingsarbetet i lärarprogrammet handlar om att pröva de hypoteser den egna metodiken bygger på.

    Vikten av mångfald inom pedagogiken betonas i waldorflärarutbildningarna. RSH har nyligen förstärkt utbildningen och instiftat ett forskarkollegium. Ett program för lärarfortbildning är påbörjat och bildandet av ett nordiskt institut för forskning i waldorfpedagogik planeras.

    Stockholms universitets olyckliga ­agerande innebär att en undervisningsform med 90 års praktik kommer att ­läggas ned. Ansvariga politiker måste ge tydliga svar: hur ska den pedagogiska mångfalden och föräldrarnas valfrihet garanteras?

    Regeringen har ansvar för att organisatoriska ramar skapas för utbildning av behöriga pedagoger för waldorfförskolor och waldorfskolor.

    Framtiden för hundratalet skolor och förskolor står på spel. Detta i en tid då Sverige befinner sig i en djup pedagogisk kris.

    Växande problem inom snart sagt alla samhällsområden ställer nya krav på hur barn ska uppfostras och utbildas. Waldorfpedagogiken har här mycket att bidra med.

    RONNY AMBJÖRNSSON

    professor emeritus i idéhistoria

    GÖTE APPELBERG

    fd chefsjurist vid Skolverket

    MARIA BERGOM LARSSON

    fil dr, kulturskribent

    **BO DAHLIN
    **
    professor i pedagogik

    **SVEN-ERIC LIEDMAN
    **
    professor emeritus i idéhistoria

    **AGNETA PLEIJEL
    **
    författare

    TÖRES THEORELL
    **
    professor emeritus
    **
    KERSTIN WICKMAN

    professor emerita

    i design och konsthantverkshistoria

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X